Working languages:
English to Swedish
Spanish to Swedish

Lisen
Thorough translation with a twitch

Sweden
Local time: 09:09 CEST (GMT+2)

Native in: Swedish 
Feedback from
clients and colleagues

on Willingness to Work Again info

This service provider is not currently displaying positive review entries publicly.

No feedback collected
Account type Freelance translator and/or interpreter, Identity Verified Verified site user
Data security Created by Evelio Clavel-Rosales This person has a SecurePRO™ card. Because this person is not a ProZ.com Plus subscriber, to view his or her SecurePRO™ card you must be a ProZ.com Business member or Plus subscriber.
Affiliations This person is not affiliated with any business or Blue Board record at ProZ.com.
Services Translation, Editing/proofreading, Subtitling, MT post-editing
Expertise
Specializes in:
Games / Video Games / Gaming / CasinoAdvertising / Public Relations
Business/Commerce (general)Finance (general)
IT (Information Technology)International Org/Dev/Coop
Environment & Ecology
Rates

Portfolio Sample translations submitted: 6
English to Swedish: Environmental Injustice
General field: Social Sciences
Detailed field: Journalism
Source text - English
Environmental injustice
Environmental justice tends to halt at national boundaries, ignoring the correlation between environmental harm and other social factors such as race, gender and class. A more cosmopolitan notion of justice is required that considers the situation of individuals in cross-border and international contexts, argues Jonas Ebbesson.
"Cancer Alley", stretching over 100 kilometres along the Mississippi River in Louisiana, produces about one-quarter of all US petrochemical products. There are over a hundred chemicals companies here, and the stretch is notorious for the adverse effects the emissions have on the health of the local population. "Cancer Alley" is just one of several high-profile cases in the United States that show how certain groups are disproportionately – unfairly – exposed to health risks and environmental degradation.
Climate of change?


Social agreement about the necessity of radical ecological change may be unprecedented, yet rhetoric and reality go their separate ways. Are multilateral climate deals inherently ineffective? Is the cap-and-trade approach being pursued at the expense of fairer alternatives? Is the declaration of commitment to sustainability an exercise in societal self-delusion? A Eurozine focal point debates the politics of global warming.
As usual, it is the economically and socially disadvantaged groups with no political influence – as in "Cancer Alley" – that suffer. Many would go so far as to say that there are clear elements of "environmental racism" at work in US environmental management. Since the 1970s and 1980s, this observation has fuelled a broad movement for environmental justice. Today, "environmental justice" holds a prominent place in the American environmental debate.

Moreover, it is not just in the US that environmental justice is being hotly debated. In South Africa, India and South America it has also emerged that some groups are more exposed than others to the health risks associated with industry, waste dumps and mining of natural resources. Now the justice factor has also begun to impact on the environmental debate in Europe, especially in the United Kingdom.

Yet this has barely happened in Sweden at all. Although the justice argument permeates the Swedish debate in almost all policy areas – employment, social security, taxes, immigration, education, infrastructure (including roads, broadband and digital TV) – environmental policy is an exception. A quick search for "environmental justice" on the websites of Swedish parliamentary parties, to see how they are framing their environmental policy, produces few hits. And a search on the websites of the major environmental organisations produces equally meagre results.

Whenever the solidarity argument has been invoked in Swedish environmental policy, it has been done so primarily in terms of international solidarity with the countries of the southern hemisphere. Domestic environmental disputes in Sweden, however, rarely address the distribution of environmental burdens, or the "environmental space". Instead, they set exploitation against nature conservation, growth against sustainability and, to some extent, administrative policy instruments against economic ones. But perhaps now a change can be seen. A certain amount of research is currently being done on environmental justice; meetings and seminars on the "environmental space" and environmental justice are being arranged. In some cases, environmental justice is also being discussed in connection with planning and budget decisions at municipal level.

Environmental justice is not a clear-cut concept. As the US experience shows, it is about the distributional effects of the harm done to the environment and public health; about which groups and regions are exposed to the harm, the activities and facilities that cause it, and who benefits. In a more general sense, environmental justice is a question of how natural resources are consumed and how the "environmental space" should be distributed. In addition, environmental justice includes the option to obtain redress for the harm done to the environment and health.

It is obvious that environmental decisions have distributional effects. Industrial exploitation, mining extraction or the construction of a railway generally benefits some (access to raw materials, financial gain, better communications, jobs) and harms others (pollution, noise, health risks, destruction of nature).

However, in focusing solely on the distribution of the benefits and burdens, we lose sight of a key aspect of the whole justice debate: the fact that unbalanced distribution often occurs because certain groups, for various reasons, are unable to make their voice heard or influence either individual decisions or the underlying legislation. This marginalisation can be linked to class, social and economic status, ethnicity, skin colour and gender. It may arise because the law expressly distinguishes between different groups. But more usually, injustice arises even when legislation appears to be neutral: social norms, economic and other factors may still lead to some groups being shut out of the decision-making processes. This in turn impacts on decision-making and the distribution of the "environmental space". Studies show how, for example, women in some parts of the world have less access to natural resources or are hit harder than men by environmentally damaging activities or scarcity of natural resources. Marginalisation may be a family affair as well as a local or national political issue. Environmental justice can thus be an argument for social change – for example, for strengthening the situation of women compared to men, or for the right of certain groups to a decent living environment.

The marginalisation of vulnerable groups is a recurring criticism in the US environmental justice debate. The American philosopher John Rawls, who had a greater influence on justice theory than anyone else during the 1900s, shows convincingly how distributive justice derives from a kind of participatory justice and equality of influence. He says that there can be no fixed distribution that is fair always and everywhere and that exactly equal distribution is not necessarily fair. Justice requires, rather, that every citizen – regardless of social class – should be guaranteed basic civil and social rights and given the same opportunity to take part in formulating equitable principles.

Using Rawls's argument, we can say that environmental justice need not mean equal "environmental space" for everyone; distribution may vary from one situation to another. On the other hand all those concerned – including economically and socially disadvantaged groups – must have the same opportunity to make their voices heard and to take part in the social institutions and decision-making processes that determine what is to be understood by "equitable distribution".

This is also an issue in Sweden, even though the rules are fairly flexible in terms of allowing people to be part of the decision-making process for the establishment of new plants and in municipal planning decisions. The problem here is not usually the right to take part in the decision-making process, but the ability to have any real influence on the outcome. It costs nothing to state one's opinion or to appeal. On the other hand, it is expensive to obtain legal or other expert advice; in most cases, anyone wishing to go down this route will have to pay these costs out of their own pocket. At the same time it has become clear on several occasions how important it is, for example, to able to hire a lawyer to fight the case. Unsurprisingly, it will be easier for people from affluent Östermalm than from the more deprived Tensta – to use a Stockholm-based comparison – to get the help they need to fight the nuisance installations successfully. The differences in the ability of different groups and areas to make their voices heard can obviously have an impact on how and where roads, power lines or disruptive activities are sited.

Indeed, in the US one response to the criticism concerning the marginalisation of vulnerable groups in the environmental decision-making process has been to expand opportunities for public participation. However, one of the consequences has also been that it is primarily those groups that already tend to make themselves heard that are exploiting the improved opportunities to speak out.

The environmental justice debate has also expanded across state borders to include international contexts such as the global climate negotiations. There is a clear North-South dimension to these negotiations but they do not focus on individual situations but rather on those of different countries. The question is, which countries should "go first" and reduce their output of greenhouse gases. Given that industrialized countries, generally speaking, emit more greenhouse gases per capita than poorer countries, it would certainly seem reasonable to make greater demands on, for example, Sweden than India. This is the thinking behind the Kyoto Protocol and, roughly speaking, the division between rich and poor countries can also be applied when making a "justice" assessment.

At the same time, it would be problematic from a justice point of view if international discussions and negotiations were only to consider the situations of states. Take India, for example, where there is a middle class that enjoys the same living standards as in Europe and which equals the population of several European countries put together. If the climate negotiations focus solely on a country's total greenhouse gas emissions in relation to population size, then India's middle class will escape any international obligations without even having to make an effort to address uneven distribution at home. In other words, if the international environmental justice debate stops at national borders it will be blind to internal injustice.

In response to a state-centric concept of justice, in which the justice aspects of environmental protection are only addressed within each country, a more cosmopolitan alternative is gaining ground. Cosmopolitan justice means that the situation of individuals must also be considered in cross-border and international contexts. Here, too, certain fundamental civil and social rights must be guaranteed. Changes in this direction can, in fact, be seen in international law, even if they are far too fragmentary to constitute a paradigm shift. The most obvious example is an international framework for more than 40 countries in Europe and Western Asia (Aarhus Convention), which aims to make environmental decision-making processes fairer.

However, there has been no equivalent progress in terms of the environmental responsibility of transnational corporations. There are currently no corresponding international rules on business expansion across national borders that attempt to make companies liable for the damage they cause in countries where there is no functioning legal system or legislation. In some situations companies can still hide behind state sovereignty and various corporate structures to avoid liability for damage to the environment, human health and property. The people affected thus have no legal institutions and processes to fall back on. In international law there has long been an apposite expression for these situations: déni de justice.

State sovereignty is a solid concept in the international arena and it impacts on the way international rules are designed. At the same time, sovereignty – in the wake of globalization – has been watered down in various ways. It is not inconceivable that, going forward, the international framework for climate change may come to be characterised by a more cosmopolitan dimension of justice. If so, then international environmental policy and legislation would become a lever for environmental and social justice in poor countries.

Although Sweden is often the paragon of solidarity when it comes to developing countries in international contexts, the international environmental justice debate has gone almost unnoticed in domestic politics. It is perhaps not so surprising that the Green Party's environmental policy has not been underpinned by the justice aspect. If anything, the party's environmental ideology has emerged as a holistic concept, focusing on the social system and the biosphere in general. Sustainable development is the slogan and the justice aspect emerges mainly in the Swedish environmental movement's discussions of the "environmental space" and the interests of future generations. On the other hand, some environmental groups have legitimately criticised the justice debate for being too anthropocentric, in other words for only looking at how benefits and burdens are distributed amongst people and ignoring the impact of distribution issues on non-human creatures.

What is more surprising is that neither the Social Democrats nor the Left Party have highlighted the distribution and justice dimensions of environmental policy. In a brief paper on the environment, welfare and democracy in the early 1970s, Tage Erlander said that, while some environmental problems affect everyone, there is clearly no reason to accept "social evils of the type that environmental degradation brings in the welfare state". Today, however, the Left rarely talks about environmental protection and harmful environmental and health effects in relation to vulnerable groups or classes. When did we last hear anyone talking about solidarity with urban areas or groups that are exposed to environmental and health risks?

On the few occasions that the justice aspect of environmental policy is brought up, it tends to come from the conservatives; in that case it is in defence of landowners, especially farmers and foresters. The argument is that they have been hit too hard by environmental restrictions. They maintain that it is unfair that landowners are not adequately compensated when their right to use the land is restricted because of nature reserves or other forms of protection.

Crying out for justice could, of course, be a cheap rhetorical trick just to serve one‘s own purposes, but there could also be a rhetorical explanation for the lack of a justice dimension: to make a show of unity and to avoid any polarisation, in spite of the distributional effects and any underlying conflicts of interest.

I have no objection to environmental policy focusing on sustainable development and target efficiency when it comes to achieving environmental objectives on, for example, climate stability, protection of endangered species, clean air and clean water, as efficiently and economically as possible. But targeting must not be allowed to hide the distribution effects of environmental policy and environmental legislation. There is no "Cancer Alley" in Sweden, but environmental policies, legislation and individual environmental decisions determine who is affected by the harmful effects and how the "environmental space" is divided up.

Decisions on road corridors, industry permits, congestion charges, investment in public transport, residential environments, area protection, emissions trading, land decontamination, enforcement of existing regulations, all have distributional effects. Environmental justice and the "environmental space" are also affected by the decisions we make ourselves: how we get to work, how we travel, what we eat and consume and so on.

A serious environmental policy has nothing to gain from peddling rhetorical clichés on justice. In contrast, it should highlight specific injustices in the distribution of benefits and burdens, decision-making and the "environmental space". This would strengthen the arguments for making those who play a greater part in environmental problems to be held more accountable, and for supporting those who tend to be hardest hit.

Translation - Swedish
MiljöOrättvisa
Miljörättvisa tenderar att stanna upp vid riksgränserna, utan avseende för sambandet mellan miljöskador och andra sociala faktorer såsom folkslag, kön och samhällsklass. Jonas Ebbesson menar att det krävs en mer kosmopolitisk förståelse av rättvisa, som tar hänsyn till människors situationer i gränsöverskridande och internationella sammanhang.
Cancer Alley sträcker sig drygt 10 mil längs Mississippifloden i Louisiana, och i detta område framställs ungefär en fjärdedel av USA:s petrokemiska produkter (32c). Här finns över hundra kemiföretag, och sträckan är ökänd för de skadliga hälsoeffekter som utsläppen har på lokalbefolkningen. Cancer Alley är bara ett av flera uppmärksammade fall i USA som visar hur vissa grupper är oproportionellt, och orättvist, utsatta för hälsorisker och miljöförstöring.
I vanlig ordning är det de ekonomiskt och socialt missgynnade grupperna utan politiskt inflytande som drabbas - liksom i Cancer Alley. Många skulle till och med gå så långt som att påstå att det finns tydliga inslag av ”miljörasism” inom den nordamerikanska miljöförvaltningen. Sedan 1970- och 1980-talen har denna iakttagelse blåst liv i en omfattande rörelse för miljörättvisa. Idag har ”miljörättvisa” en central plats i den amerikanska miljödebatten (1c).
Men det är inte bara i USA som miljörättvisa debatteras hett (5c och 25c). I Sydafrika, Indien och Sydamerika har det också visat sig att vissa grupper är mer utsatta än andra för de hälsorisker som sammankopplas med industri, soptippar och utvinning av naturresurser. Även i Europa, och då särskilt i Storbritannien, har nu rättvisefrågan börjat påverka miljödebatten.
Ändå har man knappt sett skymten av detta i Sverige. Trots att rätteviseargumentet genomsyrar den svenska debatten inom nästan alla politikområden ¬¬¬- såsom arbetsmarknad, socialförsäkring, skatter, immigration, utbildning och infrastruktur (27c) (här inbegrips vägar, bredband och digital tv) – förblir miljöpolitiken ett undantag. En snabb sökning på “miljörättvisa“ på riksdagspartiernas hemsidor, för att se hur de utformar sin miljöpolitik, ger inte många träffar. Och en sökning på några av de större miljöorganisationernas hemsidor ger lika magra resultat.
Var gång man åberopat solidaritetsargumentet i svensk miljöpolitik, har detta främst gällt internationell solidaritet med länderna på södra halvklotet. I svenska interna miljödiskussioner tar man däremot sällan upp frågan om fördelningen av miljöbördor, eller “miljöutrymmet“. Istället balanserar man exploatering mot naturbevarande, tillväxt mot hållbarhet, och i viss mån även administrativa politiska styrmedel mot ekonomiska sådana (29c). Men kanske anar man nu en förändring (11c). För närvarande bedrivs nämligen viss forskning om miljörättvisa (28c), och det anordnas möten och seminarier om “miljöutrymmet“ och miljörättvisa. I några fall har även miljörättvisa diskuterats i samband med planerings- och budgetbeslut på kommunal nivå.
Miljörättvisa är dock inte ett helt klart begrepp (26c). Som den amerikanska erfarenheten visar handlar det om de fördelningseffekter som kommer sig av skador på miljö och folkhälsa; det handlar om vilka grupper och regioner som utsätts för skadorna (34c), om de aktiviteter och verksamheter som orsakar dem, och om vilka som gynnas. I mer allmän betydelse är miljörättvisa en fråga om hur naturresurser förbrukas och hur “miljöutrymmet“ ska fördelas. Dessutom inbegriper miljörättvisa möjligheten att få upprättelse för miljö- och hälsoskador.
Det är uppenbart att miljöbeslut har fördelningseffekter. Industriell drift, gruvbrytning eller konstruktion av järnvägar gynnar vanligen vissa (tillgång till råvaror, ekonomisk vinning, bättre kommunikationer, arbete) och vållar andra skada (10c) (föroreningar, buller, hälsorisker, naturförstöring).

Men genom att enbart fokusera på fördelningen av nyttor och bördor förbiser vi en av rättvisedebattens viktigaste aspekter (3c): det faktum att en ojämn fördelning oftast beror på att vissa grupper, av olika skäl, är oförmögna att göra sin röst hörd eller påverka varken enskilda beslut eller den underliggande lagstiftningen. Denna marginalisering kan kopplas till samhällsklass, social och ekonomisk status, etnicitet, hudfärg och kön. Den kan uppstå därför att lagen uttryckligen skiljer mellan olika grupper. Men vanligare är att orättvisa uppstår trots att lagstiftningen verkar opartisk: sociala normer och ekonomiska eller andra faktorer kan ändå leda till att vissa grupper blir uteslutna ur beslutsprocesserna. Detta påverkar i sin tur beslutsfattandet och fördelningen av ”miljöutrymmet”. Det finns exempelvis undersökningar som visar att kvinnor i vissa delar av världen har sämre tillgång till naturresurser än män, eller att miljöförstörande verksamheter och brist på naturresurser slår hårdare mot kvinnor än mot män. Marginalisering kan alltså vara ett problem inom familjen, såväl som ett politiskt problem på lokal eller nationell nivå (24c). Miljörättvisa kan därför utgöra ett argument för social förändring – till exempel för att stärka kvinnors situation gentemot mäns, eller försvara vissa gruppers rättigheter till en anständig livsmiljö.
Marginaliseringen av utsatta grupper är något som återkommande kritiseras i den amerikanska rättvisedebatten (13c). Den amerikanske filosofen John Rawls, som haft större inflytande på rättviseteorin än någon annan under 1900-talet, påvisar övertygande hur distributiv rättvisa föds ur en slags deltagande rättvisa och jämlikt inflytande. Han menar att det inte existerar en fast fördelning som är rättvis i alla situationer, och att exakt lika fördelning inte nödvändigtvis är rättvis. Snarare förutsätter rättvisa att varje medborgare, oavsett samhällsklass, garanteras grundläggande medborgerliga och sociala rättigheter, och ges samma möjlighet att delta i utformningen av rättviseprinciperna.
Om vi utgår från Rawls teoretiska argument, kan vi alltså säga att miljörättvisa inte behöver betyda lika ”miljöutrymme” för alla: fördelningen kan komma att variera i olika situationer. Å andra sidan måste alla som berörs, även de ekonomiskt och socialt missgynnade grupperna, få samma möjlighet att göra sin röst hörd och att delta i de sociala institutioner och beslutsprocesser som avgör vad ”rättvis fördelning” ska innebära.
Detta är också en tvistefråga i Sverige, trots att reglerna är ganska tänjbara vad gäller att låta folk delta i de beslutsprocesser som rör nya anläggningar, liksom i kommunala planeringsbeslut. Problemet här är vanligtvis inte rätten att få delta i beslutsprocessen, utan möjligheten att utöva någon egentlig påverkan på resultatet. Det kostar ingenting att uttrycka sin åsikt eller överklaga. Däremot är det kostsamt att hyra in juridisk eller annan experthjälp, och i de flesta fall måste den som väljer denna väg (2c) betala kostnaderna ur egen ficka. Samtidigt har det vid flera tillfällen tydligt visat sig hur viktigt det är att, till exempel, kunna anlita en advokat för att ha någon chans i rätten. Inte helt överraskande blir det också enklare för människor från det välbärgade Östermalm än från det mer försummade Tensta (31c), för att använda en Stockholmsbaserad jämförelse, att få den hjälp som behövs för att med framgång kämpa emot de störande anläggningarna. Skillnaderna i olika gruppers och områdens möjligheter att göra sina röster hörda kan självklart komma att påverka hur och var vägar, kraftledningar eller andra störande verksamheter förläggs.
I USA har ett svar på kritiken mot marginalisering av utsatta grupper i miljöbeslutsprocesser bestått just av att utöka möjligheterna för allmänhetens deltagande. En av konsekvenserna har emellertid varit att det framför allt är de grupper som redan har för vana att göra sig hörda som utnyttjar de förbättrade möjligheterna att yttra sig (19c).
Debatten om miljörättvisa har också breddats över statsgränser och kommit att innefatta internationella sammanhang, såsom de globala klimatförhandlingarna. Dessa förhandlingar utmärks av en tydlig Nord-Syddimension, men de koncentrerar sig däremot inte på enskilda individers situationer, utan snarare på olika länders lägen. Frågan är vilka länder som ska ta första steget (4c och 20c) och minska sina utsläpp av växthusgaser. Eftersom industrialiserade länder i allmänhet släpper ut mer växthusgaser per capita än fattigare länder, kan det givetvis tyckas rimligt att ställa högre krav på exempelvis Sverige än på Indien. Detta är tanken som ligger till grund för Kyoto-avtalet, och i grova drag kan man också tillämpa denna uppdelning mellan rika och fattiga länder när man gör en ”rättvisebedömning”.
Samtidigt vore det problematiskt ur ett rättviseperspektiv om internationella diskussioner och förhandlingar bara tog hänsyn till staters situationer. Ta exempelvis Indien, vars medelklass har samma levnadsstandard som Europa och är lika stor som den sammanlagda befolkningsmängden av flera europeiska länder. Om klimatförhandlingarna enbart ser till ett lands totala utsläpp av växthusgaser i relation till dess folkmängd, innebär detta att Indiens medelklass kommer undan alla internationella krav utan minsta bemödande att ta sig an problemet med ojämn fördelning på hemmaplan. Med andra ord blir den internationella rättvisedebatten blind för interna orättvisor om den stannar upp vid statsgränser.
Som svar på ett statscentrerat rättvisekoncept, där rättviseaspekter rörande miljöskydd enbart hanteras inom varje land (22c), håller ett mer kosmopolitiskt alternativ på att vinna terräng (6c och 14c). Kosmopolitisk rättvisa innebär att enskilda människors situationer även ska beaktas i gränsöverskridande och internationella sammanhang. Också här är det nödvändigt att garantera vissa grundläggande medborgerliga och sociala rättigheter. Man kan faktiskt se förändringar åt detta håll inom internationell rätt, trots att de är alldeles för osammanhängande för att utgöra ett paradigmskifte. Det mest uppenbara exemplet är en internationell ramkonvention för mer än 40 länder i Europa och Västasien (Århuskonventionen), vars mål är att göra miljöbeslutsprocesser mer rättvisa.
Vad gäller de multinationella företagens miljöansvar har det däremot inte skett någon likvärdig utveckling. För närvarande existerar inga samstämda internationella regler för företags utbredning över statsgränser som strävar efter att hålla dem ansvariga för skador de orsakar i länder utan fungerande rättssystem eller lagstiftning. I vissa situationer kan företag fortfarande gömma sig bakom statssuveränitet och olika korporativa strukturer (15c) för att undvika ansvar för skador på miljön, folkhälsan och människors egendomar. De människor som påverkas har alltså inga juridiska institutioner och processer att falla tillbaka på (7c). Inom internationell rätt finns sedan länge ett träffande uttryck för dessa situationer: déni de justice.
Statssuveränitet är ett starkt begrepp på den internationella arenan och det påverkar utformningen av internationella regler. Samtidigt har suveräniteten, i globaliseringens kölvatten, på olika sätt urvattnats. Det är inte otänkbart att det internationella ramverket för klimatförändringar i framtiden kan komma att utmärkas av en mer kosmopolitisk rättvisedimension. I så fall skulle den internationella miljöpolitiken och miljörätten komma att fungera som en hävstång för miljörättvisa och social rättvisa i fattiga länder.
Trots att Sverige ofta är en förebild när det gäller solidaritet med utvecklingsländer i internationella sammanhang (30c), har den internationella debatten om miljörättvisa gått nästan omärkt förbi i den interna politiken. Kanske är det inte särskilt förvånande att miljöpartiets miljöpolitik inte genomsyrats av rättviseaspekten. Partiets miljöideologi har snarare tagit formen av ett holistiskt koncept som fokuserar på socialsystemet och biosfären i allmänhet (8c). Slagorden lyder ”hållbar utveckling” (12c och 16c), och det är framför allt i miljörörelsernas diskussioner om ”miljöutrymmet” och om kommande generationers intressen som rättviseaspekten kommer fram i ljuset (9c och 23c). Å andra sidan har vissa miljögrupper med rätta kritiserat rättvisedebatten för att vara alltför antropocentrisk, alltså för att den enbart ser på hur nyttor och bördor fördelas mellan människor och helt ignorerar den påverkan fördelningseffekterna har på icke-mänskliga varelser.
Än mer förvånande är att varken Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet har uppmärksammat fördelnings- och rättvisedimensionerna i miljöpolitiken. I en kort studie om miljö, välfärd och demokrati från tidiga 1970-talet, anmärker Tage Erlander att även om vissa miljöproblem drabbar alla, finns det helt klart ingen anledning att acceptera ”sociala missförhållanden av det slag som miljöförstöringen innebär för välfärdsstaten”. Idag talar däremot vänstern sällan om miljöskydd och skadliga miljö- och hälsoeffekter kopplade till utsatta grupper eller klasser. När hörde vi senast någon prata om solidaritet med stadsområden, eller om grupper utsatta för miljö- och hälsorisker (33c)?
Vid de få tillfällen som rättviseaspekten har tagits upp i miljöpolitiken brukar det komma från konservativt håll (18c), och det handlar då om att försvara markägare, i synnerhet jordbrukare och skogsägare. Deras argument är att de drabbas för hårt av miljörestriktionerna. De vidhåller att det är orättvist att markägare inte får tillräcklig kompensation när deras rätt att bruka marken begränsas av naturreservat eller andra former av skydd.
Att ropa högt efter rättvisa kan naturligtvis bara vara ett lättköpt retoriskt knep för att tjäna egna syften, men det kan också finnas en retorisk förklaring till avsaknaden av en rättvisedimension: man vill ge sken av enighet och undvika all polarisering (17c) - fördelningseffekterna och eventuella bakomliggande intressekonflikter till trots.
Jag har inga invändningar mot miljöpolitik som fokuserar på hållbar utveckling och måleffektivitet, när detta handlar om att på ett så effektivt och sparsamt sätt som möjligt uppnå miljömål (21c) inom till exempel klimatstabilitet, skydd av utrotningshotade arter, ren luft och rent vatten. Men målsättningen får inte undangömma miljöpolitikens och miljölagarnas fördelningseffekter. Det finns ingen Cancer Alley i Sverige, men miljöpolitiken, lagstiftningen och enskilda miljöbeslut avgör vilka de skadliga effekterna går ut över och hur ”miljöutrymmet” fördelas.
Beslut om vägkorridorer, industritillstånd, trängselavgifter, satsningar i kollektivtrafiken, bostadsmiljöer, områdesskydd, utsläppshandel, marksanering, upprätthållande av existerande bestämmelser, har alla fördelningseffekter. Miljörättvisa och ”miljöutrymmet” påverkas även av våra egna beslut: hur vi tar oss till jobbet, hur vi reser, vad vi äter och konsumerar och så vidare.
En seriös miljöpolitik har ingenting att vinna på triviala retoriska klichéer om rättvisa. Tvärtom, den borde istället peka ut specifika orättvisor i fördelningen av nyttor och bördor, i beslutsfattandet och i ”miljöutrymmet”. Det skulle stärka argumenten för att kräva mer ansvarstagande från miljöproblemens största aktörer, och för att stötta de som drabbas hårdast.


Spanish to Swedish: Carta a nuestras accionistas
General field: Bus/Financial
Detailed field: Telecom(munications)
Source text - Spanish
CARTA A NUESTROS ACCIONISTAS
América Móvil inició una nueva etapa(skede, stadium, etapp) en 2006, nuestro sexto año de operación (verksamhet). En esta nueva
etapa la compañía pasó a ser (blev) y continuará siendo (kommer fortsätta vara) un importante generador de efectivo. Pengaalstrare…inkomstkälla…
Durante los primeros cinco años entramos a diversos mercados, varios de los cuales presentaban un acelerado (intensiv, kraftig) crecimiento en suscriptores (abonnenter). Fue nuestra intención impulsar (skjuta på, höja) el crecimiento de la penetración (genomslag?) celular en América Latina y de hecho contribuimos (bidra, medverka) de manera significativa a que ésta haya aumentado de un promedio (genomsnitt, medelvärde) de aproximadamente 12% en 2000 a 45% en 2005. Eso implicó (medför, innebär) un gran cometido (prestation) de nuestra parte.
Por una parte, tuvimos que “invertir”(lägga ner kraft på, satsa) en adquirir (förvärva, vinna) nuevos suscriptores, proveyendo (och på så vis skaffa bidrag/vinst/behållning) subsidios para reducir el precio de venta de los teléfonos en el mercado, y con (och på så vis) ésto disminuir (minska) la “barrera de entrada” (ingångsbarriären/hinder, komma igång…starthinder) que mucha gente en la región enfrentaba (mötte). Ya que el crecimiento en suscriptores fue muy significativo (markant, betydelsefull) durante el período, los costos asociados a este esfuerzo (insats, ansats) también resultaron ser sustanciales (ansenlig, påtaglig, väsentlig).

En cuanto a la infraestructura, nuestro principal reto (främsta utmaning) consistió (bestod i) en expandir (utvidga) la capacidad (förmåga?) y la cobertura(täckning) de nuestra red e implementar (introducera? Genomföra) nuevas tecnologías. Hubiera resultado imposible proveer servicios (erbjuda tjänster) al flujo (förväntade strömmen?) esperado de nuevos suscriptores sin incrementar notablemente (utan att betydligt utvidga, höja) la cobertura y capacidad de nuestra red. Llevar ésto a cabo (att genomdriva utfördes detta) fue más eficiente con la tecnología GSM. Consecuentemente (därför, följdaktligen), logramos construir una plataforma tecnológica común(gemensam) en todo el territorio en el que operamos (driver, är verksamma) en América Latina.

América Móvil es, al día de hoy, el único operador en la región con una plataforma común para voz y datos. Sin embargo, no sólo buscábamos expandir la penetración en los países en que operábamos en 2001. Durante el período, entramos a nuevos mercados vía (köp, förvärv) adquisiciones y en algunos casos vía el desarrollo de nuevos proyectos, todo lo cual trajo consigo importantes requerimientos (begäran? Behov) de capital. Los costos asociados(förknippade) a los esfuerzos descritos (beskrivna)
anteriormente resultaron (blev, visade sig vara) ser altos en relación a nuestros ingresos (a pesar de que estos últimos se cuadruplicaron (fyrdubblades) en el período comprendido (inbegripen, omfattar) entre 2001 y 2005, hasta 17 mil millones de dólares).
No obstante (likväl, emellertid), conforme (i takt med) fuimos adquiriendo escala, los costos asociados a este crecimiento fueron disminuyendo(lättade, avtog) en relación a nuestra base de ingresos. Para 2006, nuestro flujo (flöde) libre de operación se incrementaba aceleradamente, impulsado por un crecimiento sostenido (bestående, fortsatt)de los ingresos (23.6%) y por una expansión importante de los márgenes(marginal, pålägg) de EBITDA en casi todas nuestras operaciones(affär, åtgärd,aktion). En algunos países, los márgenes se incrementaron casi 20 puntos
porcentuales en un año, y en varios otros el aumento fue de alrededor de 10 puntos porcentuales.
En el agregado, nuestro margen de EBITDA consolidado (konsolidera) se incrementó en 6.5 puntos porcentuales en 2006, a 36.8%, a pesar de que el crecimiento en suscriptores se mantuvo fuerte durante el año, ya que obtuvimos 29.3 millones de suscriptores adicionales de manera orgánica (organisk).
Habiendo ya completado en su mayor parte la expansión de la cobertura de la red en los países latinoamericanos en que operamos, nuestro gasto en inversión disminuyó a 3.1 miles de millones de dólares. Con gastos de capital decrecientes(sjunkande, avtagande) y el EBITDA en aumento –creció 50.0% en el año, a 7.9 miles de millones de dólares– fuimos capaces de generar un flujo libre de efectivo de 3.5 miles de millones de dólares en 2006.

Conseguimos cubrir nuestras necesidades de capital para adquisiciones (nyanskaffningar, köp, förvärv) –las cuales en 2006 se limitaron a la compra de los activos (tillgångar)que tenía Verizon en República Dominicana–
tan sólo con los recursos (resurser) obtenidos de nuestras operaciones. Éstos fueron suficientes no sólo para saldar (betala)nuestras adquisiciones sino también para recomprar (återköpa) acciones y pagar dividendos(utdelningar, dividend) que en conjunto sumaron 2.3 miles de millones de dólares sin tener que recurrir (ta till, vända sig till) de manera (grundläggande, betydelsefull) sustancial a otras fuentes de financiamiento.

De hecho, al cierre (bokslut) del año, nuestra razón(överenskomna) de deuda neta a EBITDA había disminuido de 1.1x en 2005 a 0.78x. América Móvil está cerca de completar(slutföra, fullfölja) la expansión de su presencia (närvaro, förekomst) en el continente americano, habiendo establecido (upprätta, anlägga) operaciones en 15 países. Estamos convencidos de que esta región será una de las más dinámicas del mundo en los próximos tres o cuatro años, con tasas de penetración creciendo aproximadamente 25 puntos porcentuales a partir de los niveles actuales. Necesitamos mantener nuestra atención en la región para poder impulsar (driva på, sätta igång) su crecimiento (tillväxt) y consolidar nuestra presencia en el continente.
Es por ésto que continuaremos asignando (placera, allokera, lägga) la mayor parte de nuestros recursos financieros y administrativos a nuestras operaciones latinoamericanas.

Nuestra compañía es financieramente sólida (bärkraftig, kapitalstark, solid), está respaldada (stött, uppbackad) por un balance (balansräkning, avstämning) sano y un flujo libre de efectivo que viene creciendo aceleradamente. Ello nos coloca en excelente posición para continuar (göra, utföra, ge?)efectuando (utdelningar) distribuciones a nuestros accionistas (aktieägare), así como para tomar ventaja de oportunidades que se nos puedan presentar en el futuro.
No estaríamos en una situación tan favorable (förmånlig, gynnsam) de no ser por el entusiasmo y el profesionalismo de nuestros empleados y el continuo interés de nuestros inversionistas. Les manifestamos (ge uttryck för, deklarera) a todos ellos nuestra gratitud por su apoyo.
“América Móvil está cerca de completar la expansión de su presencia en el continente americano... Estamos convencidos de que esta región será una de las más dinámicas del mundo.”

Patricio Slim Domit
Presidente del Consejo

Daniel Hajj Aboumrad
Director General



Glosario de Términos
Adiciones brutas – El total de suscriptores adquiridos durante un periodo dado.
Adiciones/pérdidas netas – El total de adiciones brutas adquiridas durante un periodo dado menos el total de desconexiones realizadas en el mismo periodo.
ARPU – Average Revenue per User (ingreso promedio por suscriptor). Es el ingreso por servicio generado durante un periodo dado dividido entre el promedio de clientes en ese mismo periodo. La cifra es un cálculo que muestra el ingreso promedio generado mensualmente.
Capex – Capital Expenditure (gasto en inversión). El gasto en inversión derogado y relacionado a la expansión de la infraestructura en telecomunicaciones de la compañía.
Churn – Tasa de desconexión de suscriptores. Es el número de clientes desconectados durante un periodo dado dividido entre los clientes iniciales en ese mismo periodo. La cifra es un cálculo que muestra la tasa de desconexión mensual.
Costo de adquisición – El costo de adquisición es la suma del subsidio de las terminales, los gastos de publicidad, y las comisiones a distribuidores por activación de clientes. El subsidio de las terminales es la diferencia entre el costo de equipo y el ingreso por equipo.
Deuda Neta – El total de deuda largo plazo, deuda corto plazo y porción circulante de la deuda largo plazo menos el efectivo, inversiones temporales y valores negociables de la empresa.
Deuda Neta/EBITDA – La deuda neta de la compañía entre el flujo líquido de operación.

EBIT – Earnings Before Interest and Taxes. Siglas en inglés para Utilidad de Operación.
Margen de EBIT – La utilidad de operación de un periodo dado entre el total del ingreso generado en ese mismo periodo.
EBITDA – Earnings Before Interests, Taxes, Depreciation and Amortization (flujo líquido de operación). La utilidad generada antes del pago de impuestos, intereses, depreciación y amortización.
Margen de EBITDA – La utilidad generada antes del pago de impuestos, intereses, depreciación y amortización de un periodo dado entre el total del ingreso generado en ese mismo periodo.

EDGE – Enhanced Data rates for Global Evolution. Tecnología compatible con el sistema GSM que permite ofrecer servicios de datos móviles de tercera generación.
GSM – Global System for Mobile communications. El estándar de comunicación celular de mayor crecimiento y presencia en el mundo.

GPRS – General Packet Radio Service. Ofrece mayor capacidad, contenidos de Internet y paquetes de servicios de datos sobre la red GSM. Es una tecnología de segunda generación.
MOU – Minutes of Use (minutos de uso). Tráfico de voz generado durante un periodo dado entre el promedio de clientes en ese mismo periodo. La cifra es un cálculo de los minutos de uso generados mensualmente.
Participación de mercado – Los suscriptores de una subsidiaria entre el total de suscriptores en el mercado donde opera.
Penetración celular – Total de suscriptores activos en un país entre el total de la población de dicho país.
Población con licencias – Población cubierta por las licencias que administra cada una de las subsidiarias.
Prepago – Suscriptor que cuenta con flexibilidad para comprar el servicio de tiempo aire y recargarlo en su terminal. No cuenta con un contrato de prestación de servicios.
Postpago – Suscriptor que cuenta con un contrato de prestación de servicios de tiempo aire. No hay necesidad de activar tiempo aire a la terminal, se efectúa de manera inmediata.
Push-To-Talk – Permite a teléfonos móviles compatibles con esta tecnología funcionar como radio de dos vías.
SMS – Short Message Service. Servicio de envío de mensajes de texto.
Suscriptores proporcionales – El saldo de suscriptores ponderado por el interés económico en cada una de las subsidiarias.
UPA (pesos mexicanos) – Utilidad por acción. La utilidad neta en pesos mexicanos entre el total de acciones.
UPADR (dólares) – Utilidad por ADR. La utilidad neta en dólares entre el total de ADRs.


Translation - Swedish
SKRIVELSE TILL VÅRA AKTIEÄGARE
År 2006, vårt sjätte verksamhetsår, har América Móvil påbörjat en ny etapp. Företaget har under detta skede blivit, liksom det kommer att fortsätta vara, en betydelsefull kassagenererande enhet. Under de första fem år har vi trätt in i på flera olika marknader, och många av dessa har försett oss med en kraftig ökning av abonnenter. Vår föresats var att få fart på mobilpenetrationen i Latinamerika, och vi bidrog också avsevärt till att denna ökade med i genomsnitt ca 12 % under år 2000 till 45 % under år 2005. Detta innebär en storartad prestation från vår sida.
Å ena sidan har det varit nödvändigt att satsa på värvning av nya abonnenter, vilket vi gjort genom att erbjuda subventioner för att sänka telefonernas försäljningspris på marknaden, och på så vis även minska det ”ingångshinder ” som många personer i området stötte på. Som en effekt av den markanta ökningen av abonnenter under perioden, har också kostnaderna för denna insats blivit ansenliga.
När det kommer till infrastrukturen har vår främsta utmaning bestått i att utvidga vårt näts kapacitet och täckning, samt att införa tillämpningen av nya tekniker. Det hade inte varit möjligt att erbjuda tjänster i nivå med den förväntade tillströmningen av nya abonnenter utan att utföra en betydlig utvidgning av nätets täckning och kapacitet. Med hjälp av GSM-tekniken har vi kunnat genomföra detta med större effektivitet, och vi har även lyckats konstruera en gemensam teknisk plattform för hela det område i Latinamerika som vår verksamhet täcker.
I nuläget är América Móvil den enda existerande operatören i området med en gemensam plattform för röst och data. Vårt mål bestod dock inte enbart av att utöka penetrationen i de länder vi redan var verksamma år 2001: under de följande åren har vi dessutom tagit oss in på nya marknader genom nya förvärv, och i vissa fall genom att skapa nya projekt, vilket har medfört ett betydande kapitalbehov. Kostnaderna förknippade med dessa satsningar visade sig vara höga i förhållande till våra intäkter (trots att de senare fyrdubblades, till 17 miljarder dollar, under den inbegripna perioden mellan 2001 och 2005).
I takt med att vi tilltagit i skala har emellertid kostnaderna kopplade till denna ökning avtagit i förhållande till vårt intäktsunderlag. År 2006 har vårt fria rörelseflöde ökat kraftigt, som en effekt av de fortsatt stigande inkomsterna (23,6 %) och en betydande höjning av
EBITDA-marginalerna i nästan samtliga av våra verksamheter. I vissa länder har marginalerna ökat med nästan 20 % på ett år, och i andra har ökningen legat runt 10 %.
Här kan tilläggas att vår sammanslagna EBITDA-marginal har stigit med 6,5 % under 2006 och då kommit att uppgå till 36,8 %, trots att ökningen av abonnenter hållit i sig kraftigt under hela året. Siffrorna visar också detta tydligt, då vi fått 29,3 miljoner extra abonnenter genom organiskt kundintag .
När vi så till största del hade fullbordat expansionen av nättäckningen i de latinamerikanska länder där vi är verksamma, sjönk investeringskostnaden med 3,1 miljarder dollar. Med sjunkande kapitalkostnad och stigande EBITDA (denna steg under året med 50 % till 7,9 miljarder dollar) har vi år 2006 kunnat frambringa ett fritt kassaflöde på 3,5 miljarder dollar.
Vi har lyckats täcka vårt kapitalbehov för nya anskaffningar (vilka under 2006 begränsats till köp av de tillgångar som Verizon hade på Dominikanska Republiken) enbart med hjälp av de resurser vi tillägnat oss genom våra verksamheter. Dessa resurser räckte inte bara till att bekosta våra anskaffningar, utan också till att återköpa aktier och betala utdelningar (vilka uppgick till den totala summan av 2,3 miljarder dollar) utan att vi i betydande mån behövt vända oss till andra finansiella källor.
I själva verket visade årets bokslut att vårt nyckeltal nettoskuld/EBITDA har sjunkit till 0,78x, från 1,1x år 2005. När nu América Móvil har upprättat verksamhet i 15 länder, är vi nära att fullborda vår expansion på den amerikanska kontinenten. Vi är övertygade om att detta område kommer att bli ett av de mest dynamiska i världen under de kommande tre eller fyra åren, och att marknadspenetrationen kommer att stiga med ungefär 25 % utifrån nuvarande nivåer. Vi måste hålla vår uppmärksamhet skärpt på området för att driva på dess tillväxt och trygga vår närvaro på kontinenten. Det är av denna anledning som vi kommer att fortsätta lägga den största delen av våra ekonomiska och administrativa resurser på våra latinamerikanska satsningar.
Vårt företag är finansiellt bärkraftigt och uppbackat av en sund balansräkning och ett fritt kassaflöde som befinner sig på kraftig uppgång. Detta placerar oss i ett utmärkt läge för att fortsätta ge utdelningar till våra aktieägare, liksom ta fördel av de möjligheter som framtiden kan bära med sig.
Vi skulle inte befinna oss i en så fördelaktig situation om det inte vore för våra anställdas entusiasm och kompetens, liksom våra investerares ständiga intresse. Vi vill därför uttrycka vår tacksamhet till alla berörda för deras stöd.
“América Móvil är nära att fullborda sin expansion på den amerikanska kontinenten … Vi är övertygade om att detta område kommer att bli ett av de mest dynamiska på jorden.”

Patricio Slim Domit, styrelseordförande

Daniel Hajj Aboumrad, generaldirektör


Termordlista
Bruttoökning av antal kunder – Det totala kundintaget under en given period.
Nettoökning/minskning av antalet kunder – Det totala kundintaget under en given period minus det totala antalet kundavhopp under samma period.
ARPU – Average Revenue per User (genomsnittlig intäkt per abonnent). Tjänsteintäkterna under en given period dividerat med det genomsnittliga antalet abonnenter under samma period. Den beräknade siffran visar den genomsnittliga intäkten per kund och månad.
Capex – Capital Expenditure (kapitalinvesteringar) . Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning, i relation till expansionen av företagets infrastruktur för telekommunikation.
Churn – Uppsägningar av abonnemang . Antalet kundavhopp under en given period delat med den totala kundstocken i början av samma period. Den beräknade siffran visar det månatliga kundavhoppet uttryckt i procent.
Anskaffningskostnad – anskaffningskostnaden är summan av telefonsubventioner , marknadsföringskostnader och provisioner till distributörer för aktivering av kunder. Telefonsubventionen är skillnaden mellan anläggningskostnader och anläggningsintäkter.
Nettoskuld – Den totala summan av långfristiga skulder, kortfristiga skulder och rörelseandelen av de långfristiga skulderna minus företagets likvida medel , tidsbegränsade investeringar och övriga värdepapper .
Nettoskuld/EBITDA – företagets nettoskuld dividerat med EBITDA (vinsten före vissa avdrag, se nedan) .
EBIT – Earnings Before Interest and Taxes. Engelsk akronym för rörelseresultat (vinst före räntekostnader och skatteavdrag men efter avskrivningar).
EBIT-marginalen – rörelseresultatet för en given period dividerat med de totala intäkterna under samma period.
EBITDA – Earnings Before Interests, Taxes, Depreciation and Amortization (rörelseresultat före avskrivningar). Vinst före räntekostnader, skatteavdrag, avskrivningar och amorteringar.
EBITDA-marginal – Vinst före räntekostnader, skatteavdrag, avskrivningar och amorteringar i en given period dividerat med de totala intäkterna under samma period.
EDGE – Enhanced Data rates for Global Evolution. En teknisk uppgradering av GSM-systemet som medger mobila datatjänster av tredje generationen.
GSM – Global System for Mobile communications. Standardsystemet för mobil kommunikation, som har störst tillväxt och närvaro i världen.
GPRS – General Packet Radio Service. Andra generationens system med större kapacitet som medger Internetanvändning och paketdatatjänster i GSM-nätverket.
MOU – Minutes of Use (samtalsminuter). Samtalstrafiken under en given period dividerat med det genomsnittliga antalet kunder under samma period. Den beräknade siffran visar de genomsnittliga samtalsminuterna per abonnent och månad.
Marknadsdeltagande – Ett dotterbolags abonnenter dividerat med det totala antalet abonnenter på den marknad det är verksamt.
Mobilpenetration - Det totala antalet aktiva abonnenter i ett land dividerat med den totala folkmängden i landet.
Befolkning med licenser – Befolkning som täcks av de licenser som varje dotterbolag förfogar över.
Kontantkort med förhandsbetalning – abonnenten har flexibilitet att köpa och fylla på fri samtalstid till mobiltelefonen. Detta är inte ett abonnemang.
Abonnemang med efterskottsbetalning – abonnenten har ett abonnemang med fri samtalstid som betalas i efterskott. Det är inte nödvändigt att aktivera samtalstid till mobiltelefonen, utan detta sker automatiskt vid behov.
Push-To-Talk – Mobiltelefoner som är kompatibla med denna teknik medger användning som tvåvägsradio.
SMS – Short Message Service. Tjänst för att skicka textmeddelanden.
Proportionellt antal abonnenter– antalet abonnenter beräknat utifrån ägarandelen i varje dotterbolag.
VPA – Vinst per aktie . Nettovinsten dividerat med det totala antalet aktier. Den relevanta valutan anges också, i detta fall ”VPA i dollar” respektive ”VPA i mexikanska pesos”.



Spanish to Swedish: El Mundo - Corbacho
General field: Social Sciences
Detailed field: Journalism
Source text - Spanish
La oposición reprocha a Corbacho la falta de medidas contra el paro
Madrid.- La mayoría de los grupos políticos en el Congreso han reprochado al ministro de Trabajo e Inmigración, Celestino Corbacho, la falta de medidas concretas para combatir la destrucción de empleo, el "laconismo" de su discurso y la "tardanza" en su comparecencia en la Comisión de Trabajo.
Así lo han mostrado durante sus intervenciones en esta comisión de carácter extraordinario en la que Corbacho ha comparecido, a petición propia y del PP, para explicar la evolución del paro.
El diputado del PP, Ignacio Echániz, criticó que el ministro no haya comparecido en el Congreso desde agosto, a pesar de que la preocupación por el paro alcance al 79% de los españoles según los últimos datos del Barómetro del CIS, que lo haya hecho "con prisas", ante la publicación este viernes de la Encuesta de Población Activa (EPA).
Echániz acusó a Corbacho de no haber hecho "absolutamente nada" para crear puestos de trabajo y le reprochó que sólo haya dicho "cuatro generalidades", al tiempo que le recordó el elevado número de despidos por Expedientes de Regulación de Empleo.
Dijo que el PP ha presentado más de 50 iniciativas, por lo que "animó" a Corbacho a que "las lea, las apruebe y las ponga en marcha", y subrayó que el PP no ha pedido abaratar el despido, "sino la contratación", y que también ha solicitado rebajar las cotizaciones sociales, mejorar el autoempleo y que se facilite liquidez a las pymes.
El diputado de CiU Carles Campuzano también criticó que Corbacho no haya "marcado una posición de su política ante la gravísima crisis", y le recordó su compromiso de presentar ante la Cámara un informe sobre el sistema de bonificaciones o sobre las medidas de fomento del empleo de los jóvenes.
Advirtió de que "la recesión laboral" no ha finalizado y aseguró que "no hay una transformación del modelo productivo sin reformas a fondo en el mercado de trabajo", por lo que pidió una reforma laboral que no sea "tímida".
Aludió al "ostracismo" y a la "falta de medidas" del Gobierno para combatir el paro y dijo que no se puede llegar a tasas de desempleo cercanas al 20% porque "generaría unos costes terribles" y supondrían "condenar a una generación de jóvenes a empleos de mala calidad".
Por su parte, el diputado del PNV Emilio Olavarría criticó el "laconismo" de Corbacho y recordó que hay 22 medidas objeto de negociación en las mesas del diálogo social, de las que el Gobierno no ha adoptado ninguna para afrontar y frenar el paro.
En representación de ERC-ICV-IU el diputado Gaspar Llamazares calificó la intervención de Corbacho de "corta y escasa en propuestas". Llamazares aseguró que si no se aborda la destrucción de empleo, la propuesta del cambio de modelo que pide el Gobierno "será solo ciencia ficción y escapismo", al tiempo que consideró imprescindible prorrogar las medidas de protección por desempleo.

Translation - Swedish
Oppositionen klandrar Corbacho för bristen på åtgärder mot arbetslösheten
Madrid – Majoriteten av de politiska grupperna i den spanska kongressen klandrar arbetsmarknads- och immigrationsministern Celestino Corbacho för bristen på konkreta åtgärder för att bekämpa nedgången av arbetstillfällen. Han förebrås även för ”lakonismen” i sitt anförande och sin ”fördröjning” att inställa sig till arbetskommissionen.
Detta har politikerna visat prov på under sitt deltagande i den specialinrättade kommissionen, dit Corbacho inställt sig på både egen och PP:s begäran för att klargöra arbetslöshetens utveckling.
PP:s ledamot Ingacio Echániz kritiserade att ministern inte har inställt sig till kongressen sedan augusti, trots att oron över arbetslösheten nu når 79 % av den spanska befolkningen. Detta enligt de senaste siffrorna från CSI-barometern (spanskt Centrum för Sociologiska Undersökningar), vars undersökning gjorts i all hast för att kunna publiceras i den nationella Encuesta de Población Activa (Opinionsundersökning av Aktiv Befolkning) som ges ut denna fredag.
Echániz anklagade Corbacho för att inte ha gjort ”absolut någonting” för att skapa arbetstillfällen. Han klandrade honom även för att enbart komma med ”vaga påståenden”, samtidigt som han påminde honom om det höga numret av uppsägningar som utförts i enlighet med det administrativa förfaringssätt som åtföljs då orsakerna till uppsägningen beror på ekonomiska svårigheter, eller andra yttre omständigheter.
Han fortsatte med att säga att PP har presenterat mer än 50 initiativ, varvid han ”uppmuntrade” Corbacho till att ”läsa dem, godkänna dem och sätta dem i verket”. Han betonade att PP inte har bett om att sänka kostnaderna för uppsägning, ”utan för anställning”, och att de även begärt minskning av socialavgifterna, uppryckning av egenföretagandet och att man stöttar de mindre och medelstora företagen med bidrag.
CiU:s ledamot Carles Campuzano kritiserade även att Corbacho inte har ”markerat sin politiska ståndpunkt inför den svåra krisen”, och han påminde honom om hans förpliktelse att lägga fram en rapport inför kammaren om avdragssystemet eller om sysselsättningsfrämjande åtgärder för unga.
Vidare varskodde han om att ”svackan i arbetsmarknaden” inte har nått sitt slut och försäkrade att ”det inte existerar någon omvandling av den produktiva modellen som inte kräver genomgripande reformer av arbetsmarknaden”. Med detta i tankarna bad han sedan om en arbetsreform som inte är ”blyg”.
Campuzano nämnde också regeringens tendens till ”ostracism” och ”brist på åtgärder” för att bekämpa arbetslösheten, och menade att man inte får låta andelen arbetslösa närma sig 20 % eftersom detta ”skulle medföra enorma kostnader” och skulle innebära ”att döma ut en hel generations ungdomar till arbeten med dåliga villkor”.
PNV:s ledamot Emilio Olavarría kritiserade för sin del Corbachos ”lakonism” och påminde om de väntande 22 åtgärder som är föremål för förhandlingar på den sociala dialogens bord; åtgärder av vilka regeringen inte vidtagit en enda för att konfrontera och bromsa upp arbetslösheten.
Ledamoten Gaspar Llamazares som representerar ERC-ICV-IU bedömde Corbachos deltagande som ”kort och knappt i sina förslag”. Llamazares försäkrade att om man inte tar sig an nedgången av arbetstillfällen, kommer regeringens förslag för att ändra modellen ”enbart att vara vetsaga och verklighetsflykt”. Samtidigt anser han det helt nödvändigt att förlänga de skyddande åtgärderna för arbetslösa.
Spanish to Swedish: Riesgos de enfermedad cardiovascular
General field: Medical
Detailed field: Medical: Health Care
Source text - Spanish
Son aquellos factores de riesgo que intervienen de una forma directa en los procesos de desarrollo de la enfermedad cardiovascular.






Niveles de colesterol total y LDL elevados
Todos los estudios realizados al respecto, concluyen que las personas que consumen grandes cantidades de colesterol y grasas saturadas tienen niveles más altos de colesterol en sangre, así como una incidencia superior de enfermedades coronarias.
Los niveles de colesterol total y LDL aparecen asociados a la mayoría de los demás factores de riesgo. Los valores de cLDL suelen ser superiores en las personas que padecen de obesidad y se relacionan también con la diabetes, el hipotiroidismo y los antecedentes familiares de hiperlipidemia. Asimismo, personas que realizan ejercicio de forma regular y vigorosa, como corredores o nadadores, suelen mantener un colesterol LDL bajo. Por el contrario, los fumadores tienen a presentar un LDL alto.
En los diversos estudios realizados para comprobar la eficacia de diferentes fármacos reductores del colesterol se ha coincidido en que un descenso de la concentración del colesterol en sangre de un 1% se acompaña de una disminución del 2% el la mortalidad esperada por ataques al corazón. En otros estudios de tipo epidemiológico se estableció que el riesgo de infarto de miocardio se incrementaba en 9,1% por cada 10 mg de aumento del colesterol en sangre. Si consideramos 160 mg/dl la concentración ideal de colesterol, esto supone un 2% de aumento de riesgo por cada 1% de incremento del colesterol en sangre.
Niveles de colesterol HDL bajos
También ha sido ampliamente comprobado en numerosos estudios el valor predictivo de los niveles de colesterol HDL como factor de riesgo en relación inversa a la aparición de la enfermedad cardiovascular. El hecho de que las mujeres en edad fértil tengan una incidencia menor de ECV está directamente relacionado con unos niveles más elevados de cHDL. Esto se debe a la acción de los estrógenos, hormonas femeninas que regulan los ciclos menstruales y que elevan el cHDL. De hecho, las mujeres pierden esta ventaja respecto a los hombres con la menopausia (caída de estrógenos) y la recuperan al recibir terapia hormonal con estrógenos.
En un metaanálisis llevado a cabo a partir de múltiples estudios sobre poblaciones reales se ha llegado a la conclusión de que aumentos de 1 mg/dl conlleva una disminución de la mortalidad cardiovascular del 1,5-2,7% en varones y del 2,5-4,7% en mujeres.
La forma de aumentar el colesterol HDL y equilibrar la proporción entre LDL y HDL, es decir de disminuir el riesgo de ataques cardiacos, es sustituir la ingesta de grasas saturadas por monoinsaturadas y aumentar el ejercicio físico.
Tabaquismo
Hoy en día ya no cabe ninguna duda de que el hecho de ser fumador aumenta notablemente el riesgo de sufrir una enfermedad cardiovascular. Al parecer, los culpables son la nicotina y el monóxido de carbono.
La nicotina es una de las sustancias de mayor adicción en el tabaco. Cuando la nicotina (poderoso estimulante) es inhalada, empieza a actuar de forma casi instantánea forzando a las glándulas suprarrenales a segregar adrenalina, lo que provoca un aumento del ritmo cardiaco y de la presión de la sangre. En estas condiciones el corazón trabaja con más esfuerzo y se deteriora más rapidamente. La nicotina también estrecha o constriñe los capilares y las arterias, lo que eleva la presión sanguínea y reduce la circulación en los dedos, en las puntas de los pies y en toda la superficie corporal. Al mismo tiempo, la cantidad de oxígeno disponible para el corazón se reduce, lo que puede traer consigo serias complicaciones si el músculo del corazón está ya recibiendo un flujo inadecuado de sangre como resultado de la enfermedad isquémica (estrechamiento) de las arterias coronarias.[…]
Hipertensión
Es bien conocido desde hace tiempo que cuando la presión sanguínea elevada se mantiene de forma sostenida en el tiempo se producen múltiples efectos adversos en el sistema cardiovascular. Ya en la primera mitad de este siglo las compañías americanas de seguros aportaron datos que demostraron la mayor mortalidad global y cardiovascular de los hipertensos.
Cuando existe hipertensión, el corazón se ve obligado a trabajar con más esfuerzo, lo que en un período de tiempo suficientemente largo puede provocar un aumento de volumen del corazón y un deterioro en la función de bombeo (deficiencia cardíaca). Por otra parte, la presión sanguínea alta mantenida contra las paredes de las arterias facilita la arteriosclerosis o endurecimiento de las arterias. Los vasos sanguíneos dañados a menudo no pueden entregar suficiente oxígeno a los órganos vitales, en particular al cerebro y el propio corazón. También se ha comprobado que los valores de colesterol HDL son más bajos cuando existe hipertensión.
Los riesgos de la hipertensión arterial (HTA) son mayores en los hombres que en las mujeres y su prevalencia no sólo aumenta con la edad, sino que el riesgo es mayor.
La mortalidad es aproximadamente tres veces superior en los hipertensos respecto a los normotensos. En general, se consideran hipertensos aquellos individuos con presión arterial superior a 159/94 mmHg y normotensos aquellos con presiones inferiores a 140/90 mmHg.
La hipertensión arterial se ha relacionado desde siempre con la obesidad y el consumo de sodio (principalmente a partir de la sal común o cloruro sódico). La reducción de peso es una de las medidas a tomar para combatir la HTA.
En cuanto al consumo de sodio parece ser que una disminución de 100 mmol/día en el consumo de sodio se asocia con reducciones de presión arterial de 5 mmHg en sujetos cuyas edades oscilan entre 15 y 19 años, y de hasta 10 mmHg en sujetos que tienen entre 60 y 69 años
Translation - Swedish


Följande riskfaktorer utövar direkt påverkan på de förlopp som orsakar hjärt- kärlsjukdomar

Total kolesterolhalt och förhöjd LDL-kolesterolhalt
Samtliga studier i ämnet visar att personer som förtär stora mängder kolesterol och mättat fett har högre kolesterolhalter i blodet och oftare drabbas av hjärt- kärlsjukdomar.
Den totala kolesterolhalten samt LDL-kolesterolhalten hänger också samman med de flesta övriga riskfaktorer. Vanligtvis har överviktiga personer högre LDL-värden, och dessa förknippas även med diabetes, sköldkörtelsjukdomen hypotyreos, och förekomsten av höga blodfetter i familjehistorien. Likaså brukar personer som motionerar intensivt och regelbundet, såsom löpare eller simmare, upprätthålla en låg LDL-kolesterolhalt. Däremot uppvisar ofta rökare höga halter av LDL-kolesterol.
Resultaten av diverse studier som genomförts för att granska verkan av olika kolesterolnedsättande läkemedel, överensstämmer i att en nedgång på 1 % av kolesterolkoncentrationen i blodet åtföljs av en minskning på 2 % av den förväntade dödligheten till följd av hjärtattack. I andra epidemiologiska studier har det fastställts att risken för hjärtinfarkt stiger med 9,1 % för varje 10 mg som kolesterolet ökar i blodet. Om man utgår från att den ideala kolesterolkoncentrationen i blodet är 160 mg/dl, skulle detta innebär att risken för hjärtinfarkt stiger med 2 % för varje 1 % som kolesterolet ökar.

Låg HDL-kolesterolhalt
I åtskilliga och omfattande studier har det bekräftats att även HDL-kolesterolhaltens predikativa värde är fullt gångbart som riskfaktor när man betraktar sambandet med hjärt- kärlsjukdomar, fastän då i omvänd relation till LDL-värdena. Det faktum att kvinnor i fertil ålder drabbas mer sällan av hjärt- kärlsjukdomar står i direkt förhållande till högre HDL-kolesterolhalter. Detta beror på östrogenets inverkan, det kvinnliga könshormon som reglerar menstruationscyklerna och höjer HDL-kolesterolhalten. Denna fördel som kvinnorna har jämte männen går de sedan miste om i och med menopausen (när östrogenproduktionen sjunker), men kan med hjälp av östrogenterapi återställa den högre halten av HDL-kolesterol.
I en metaanalys där man granskat ett flertal studier av faktiska befolkningar, har man dragit slutsatsen att en ökning av HDL-kolesterolhalten på 1 mg/dl medför att hjärt- kärlsjukdomarna minskar med 1,5 % – 2,7 % bland männen och med 2,5 % – 4,7 % bland kvinnorna.
Genom att ersätta intagen av mättat fett med enkelomättat, samt öka den fysiska aktiviteten, förhöjer man halten av HDL-kolesterol och utjämnar proportionerna mellan LDL-kolesterol och HDL-kolesterol, vilket betyder att man minskar risken för hjärtattack.

Nikotinförgiftning
Det råder idag inga tveksamheter om att rökning påtagligt ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Såvitt man vet är nikotinet och koloxiden de ämnen som utgör den största faran.
Nikotinet är ett av de mest beroendeframkallande ämnena i tobak. När nikotinet (ett kraftfullt stimulerande medel) andas in, börjar det verka nästan omedelbart genom att aktivera binjuremärgen att frisätta adrenalin, vilket leder till att både hjärtrytmen och blodtrycket ökar. Under dessa förhållanden tvingas hjärtat arbeta hårdare och slits då ut snabbare. Nikotinet får också artärer och kapillärer att dra ihop sig och smalna, vilket höjer blodtrycket och minskar blodcirkulationen i fingrar, tår och ytliga blodkärl över hela kroppen. Samtidigt minskar hjärtats tillgång till syre, vilket kan medföra allvarliga komplikationer om hjärtats muskulatur redan innan möttes av ett otillräckligt syreflöde, som följd av kranskärlsförträngning och blodbrist (ischemi) i hjärtat.

Högt blodtryck
Det är sedan länge känt att högt blodtryck som varar under en lång tid är skadligt för det kardiovaskulära systemet på många olika sätt. Redan i början av seklet kom amerikanska försäkringsbolag med siffror som visade på att personer med högt blodtryck var den grupp som hade genomgående högst dödlighet, samt högst antal dödsfall till följd av hjärt- kärlsjukdomar.
Högt blodtryck gör att hjärtat måste anstränga sig mer, vilket med tiden kan öka hjärtvolymen och försämra pumpfunktionen (hjärtsvikt). Samtidigt kan det höga blodtrycket som pressar blodet mot artärernas väggar ge upphov till åderförkalkning. Detta innebär att blodkärlens väggar tjocknar och blir mindre elastiska. Skadade blodkärl som dessa förlorar ofta sin förmåga att överlämna tillräckligt med syre till kroppens vitala organ, och då särskilt till hjärnan samt själva hjärtat. Det har även bekräftats att HDL-värdena är lägre vid högt blodtryck.
De risker som högt blodtryck medför är större hos män än hos kvinnor, och med ålder ökar inte enbart dessa risker, utan även blodtrycket ökar successivt ju äldre man blir.
Dödligheten är ungefär tre gånger högre hos personer med högt blodtryck än hos de med normalt blodtryck. Vanligtvis anses värden över 159/94 mmHg vara högt blodtryck, medan värden under 140/90 mmHg anses normalt.

Högt blodtryck har alltid kopplats till övervikt och konsumtion av natrium, mestadels i form av vanligt salt eller koksalt. Viktminskning är därför en av de åtgärder som bör vidtas för att sänka blodtrycket.
När det gäller konsumtion av natrium så har det visat sig att en minskning på 100 mmol om dagen kan sänka blodtrycket 5 mmHg hos personer mellan 15 och 19 år, och i åldrarna 60 till 69 år kan samma minskning leda till en sänkning av blodtrycket på upp till 19 mmHg.
Spanish to Swedish: Conferencia sobre filosofía
General field: Art/Literary
Detailed field: Poetry & Literature
Source text - Spanish
Nietzsche y Derrida en la Red
Horacio Potel
Conferencia pronunciada en la Alianza Francesa, Buenos Aires el 20 de octubre de 2006 en el marco de las V Jornadas Internacionales Nietzsche y I Jornadas Internacionales Derrida. Publicada en Por amor a Derrida, Ediciones La Cebra, Buenos Aires, 2008.
a Mónica Cragnolini
Oh cielo por encima de mí, ¡tú puro! ¡elevado! Esta es para mí tu pureza, ¡que no existe ninguna eterna araña y ninguna eterna telaraña de la razón!
Nietzsche, «Así habló Zaratustra», Antes de la salida del sol.
Utilizo la computadora, por supuesto, pero no el correo electrónico y no «navego» por la Red.
Derrida, «El papel o yo, ¡qué quiere que le diga...! (nuevas especulaciones sobre un lujo de los pobres)»

Nietzsche y Derrida en la red. ¿Qué quiere decir esto? Acaso Nietzsche y Derrida ¿enredados, atrapados? Nietzsche y Derrida ¿pescados al fin por la red, detenidos, inmovilizados, como pez fuera del agua? (como según Heidegger andaría ahora el pensamiento). ¿Atrapados en una trama infinita de vulgaridad, perdidos, solos, errantes y vagabundos en un océano sin fin o en un mar de arena? «Ni el libro ni la arena tienen ni principio ni fin», dice un personaje de Borges en el cuento llamado precisamente: «El libro de Arena». Recordemos brevemente algunos de los adjetivos de este libro infinito, como infinita parece ser la Red: «libro diabólico», libro «monstruoso»: «era un objeto de pesadilla, una cosa obscena que infamaba y corrompía la realidad».
Antes de avanzar una pregunta ¿se pude estar atrapado en algo infinito, en un lugar sin limites? tal vez, el que recuerde la experiencia de la arena, la experiencia de estar en el desierto que crece y crece, lo pueda afirmar.
Tal vez no se sepa hacia dónde vamos con este discurso; nosotros tampoco lo tenemos muy claro. Es una experiencia muy frecuente, más que habitual, cuando se «navega» por Internet (o cuando se lee a Derrida o a Nietzsche) y otra vez la metáfora marina nos recuerde el océano de agua o de arena. El libro de Arena termina perdido ¿atrapado? en otro infinito, un libro infinito es ocultado en la infinitud de la Biblioteca, otro nombre posible para la Red.
Como el desierto, la red es sin salida, sin meta, sin fin, sin autopista, ni ruta principal, ni camino secundario, en la encrucijada de todas las sendas se constituye en un lugar aporético. La World Wide Web, la tela de araña mundial
Si algo la caracteriza es la falta de centro. O, lo que quizá sea lo mismo, la falta de origen. No hay nada de original en la Web. Repetición de repeticiones, su comienzo ha sido la repetición. Una huella, un trazo, una traza, un rastro, una ceniza en vez de una presencia plena, viva, actual, real; un «comienzo» que nunca ha estado presente, con el que nada ha comenzado. El tiempo estalla o, como recuerda Derrida que dice Hamlet, el tiempo está “fuera de quicio”, “out of joint”. Aquello por venir, no es un presente-futuro, lo que «fue» no es un presente-pasado en verdad tampoco un fue, sino siempre un por venir. Lo posterior precede al origen. El después está antes que el comienzo. La constitución del origen es el retraso y la demora. Ni en un origen puro ni en un futuro deseado está la presencia anhelada, la navegación no termina. Desvelados, en vela, con las velas listas hacia ningún lugar; porque no hay un en-casa, no se llega nunca a ninguna Itaca, no hay final del juego, no hay limite de la red, ni fundamento tranquilizador ni presencia plena al final o al comienzo de ningún camino. Nada original, nada legal. Y si el centro, si el origen, la estancia, la tesis, lo propio, no es más que otro nombre de la muerte, es decir de aquello que se opone a la llegada del evento, a la venida de lo totalmente otro, ¿estarían, entonces, los caminos de la tela de araña, abiertos a lo incalculable, a lo improgramable, a lo imprevisible, a la venida de ese otro que no sé, ni debo saber si es animal, Dios o persona, máquina, cyborg, replicante, hombre, mujer, vivo o no vivo, espectro o (re)aparecido? Ojalá todo fuera tan simple. Enseguida volveremos sobre esto.
Antes, otra vez el infinito: si las repeticiones son infinitas, si la Web se entrega al juego de la copia de la copia sin fin, es justamente porque no hay un centro que interrumpa y funde las repeticiones, no hay el antepasado primordial, el origen, y ésta falta y con ella la imposibilidad de la infinitud, es la que pone en juego la infinitud de las copias. No hay origen que pueda servir para identificar el original del suplemento, ni para dominar su diseminación. Lo que reemplaza al centro-origen es una prótesis, un parásito, un suplemento.
[...]


Translation - Swedish
Nietzsche och Derrida – offer för Nätet

Konferens som hölls hos franska förbundet i Buenos Aires den 20 oktober 2006, under temadagarna för Nietzsche och Derrida, V Jornadas Internacionales Nietzsche och I Jornadas Internacionales Derrida. Originaltexten är skriven av Horacio Potel och publicerad i Por amor a Derrida, Ediciones la Cebra, Buenos Aires, 2008.

Till Mónica Cragnolini
O himmel över mig, du rena, höga! Detta är nu för mig din renhet, att det icke gives några eviga förnuftsspindlar och spindelnät.
Nietzsche, Så talade Zarathustra, ”Före soluppgången”, översättning av Peterson-Berger, 1980.
Självfallet använder jag dator, men inte email, och jag ”navigerar” inte på nätet.
Derrida, El papel o yo, ¡qué quiere que le diga...! (nuevas especulaciones sobre un lujo de los pobres). [min översättning]
Nietzsche och Derrida – offer för nätet. Vad menas med detta? Skulle Nietzsche och Derrida vara intrasslade, snärjda? Nietzsche och Derrida, till sist uppfiskade i nätet, tillfångatagna, paralyserade, som fiskar ovan vatten? (Precis som, enligt Heidegger, tanken skulle vara just nu). Fångade i en oändlig väv av vulgaritet, vilsna, ensamma, irrande och på drift i en ocean utan ände eller i ett hav utav sand? ”Varken boken eller sanden har en början eller ett slut”, säger en av Borges karaktärer i novellen som heter, och handlar om, just ”Boken av sand”. Låt oss som hastigast tänka tillbaka på några av adjektiven som beskriver den ändlösa boken, precis som Nätet även det tycks vara ändlöst: ”diabolisk bok”, ”monstruös bok”, ”det var ett mardrömsföremål, en obscen sak som vanhedrade och förvrängde verkligheten”.
Innan vi går vidare, vill jag ställa er en fråga: kan man vara fångad i något oändligt, i en rymd utan gränser? Den som kan minnas upplevelsen av sand, upplevelsen av att befinna sig i en öken som växer och växer omkring en, kanske kan bekräfta det.
Vart detta resonemang för oss är måhända inte lätt att veta; inte ens vi själva har någon klar uppfattning om det. Detta är en ofta återkommande känsla, mer än vanlig, när man navigerar på Internet (eller när man läser Derrida och Nietzsche), och återigen för den marina metaforen tankarna till havet av vatten eller sand. Boken av sand slutar borttappad (eller fångad?) i en annan oändlighet, en bok utan slut som gömmer sig i bibliotekets ändlöshet – biblioteket, ytterligare ett möjligt namn för Nätet.
Liksom öknen har inte Nätet någon utgång, inte något mål, inte något slut, inte någon motorväg, inte heller en huvudled eller ens ett sidospår, och korsningen där alla vägar möts blir ett aporiskt vägskäl . World Wide Web, spindelnätet som spänner över hela världen.
Om det är något som utmärker det, så är det avsaknaden av ett centrum. Eller, vad som kanske är samma sak, avsaknaden av ursprung. Det finns ingenting äkta på Nätet. Upprepningar av upprepningar, till och med dess begynnelse var i sig själv en upprepning. Ett avtryck, en efterlikning , en avbild, ett spår; en skugga istället för en närvaro som är fullkomlig, levande, aktuell, verklig; en ”begynnelse” som aldrig varit närvarande, med vilken ingenting någonsin har börjat. Tiden exploderar, eller som Derrida erinrar sig att Hamlet uttrycker det, tiden är ”ur sina gängor”, out of joint.
Det som komma skall, är inte en närvarande-framtid, det som ”var” är inte en närvarande-dåtid, och egentligen inte heller något som varit, utan alltid något som skall komma. Det senare föregår ursprunget. Det som kommer efteråt är innan begynnelsen. Ursprunget utgörs av förseningen och dröjsmålet. Varken i ett rent ursprung eller i en önskad framtid finns den efterlängtade närvaron; navigationen tar inte slut. Seglivade, segervissa, och med seglen satta men utan destination; för det finns inget ”hemma”, man når aldrig något Ithaca, spelet har inget slut, Nätet har inga gränser, det finns inte heller något betryggande underlag eller någon sann närvaro varken i slutet eller i början av någon väg. Ingenting är original, inget följer lag . Och om centrumet, om ursprunget, uppehållet, uppslaget, det säregna, inte är mer än ett annat namn för döden, alltså för det där som motsätter sig händelsens ankomst, inträdandet av det så fullständigt andra, skulle i sådana fall förbindelserna i spindelns nät öppna sig inför det omätbara, för det oprogrammerbara , för det oförutsägbara, för ankomsten av det där andra som jag inte vet, och inte får veta, om det är ett djur, gud eller människa, maskin, cyborg, replik, man, kvinna, levande eller inte levande, vålnad eller (gen)gengångare? Om ändå allt vore så enkelt. Vi ska strax komma tillbaka till detta.
Men först, återigen oändligheten: om upprepningarna är eviga, om webben ger sig in den ändlösa leken med kopior av kopiorna, beror detta just på att det inte finns ett centrum som hejdar och förenar upprepningarna, det existerar ingen fundamental bakgrund, alltså ursprunget, och denna uteblivelse som visar på ändlöshetens omöjlighet, är vad som riskerar kopiornas ändlöshet. Det finns inget ursprung som kan identifiera supplementets original, eller styra över dess spridning. Det som tar centrum/ursprungets plats är en protes, en parasit, ett supplement.

English to Swedish: Design app
General field: Marketing
Detailed field: IT (Information Technology)
Source text - English
Tweak is the world’s #1 self-service design application for print. Custom design is great, but not always necessary. It’s also slow and expensive. Tweak’s self service design is beautiful and fast. It’s been created by a skilled team of software engineers, graphic designers, artworkers, copywriters and picture editors. The result is crafted, agency standard design for a fraction of the cost of custom design.

Instant online businesses.
Our cloud computing solution allows our partnership clients to set up online printing businesses instantly. Their customers can choose from 1.2 million choices of graphic design for print in four languages. These range from brochures, newsletters and postcards to large format display. Our clients currently include some of the world’s most biggest brands in online printing.

Flexible, relevant graphic design
We work hard to ensure our content is relevant for end users - our copywriters and picture editors have created marketing materials around the specific needs of more than 350 business types. This helps achieve our goal of having marketing materials which look great - and really serve their needs. With our easy-to-use online designer, they can ‘tweak’ our design. Adding their own copy, images or logos - or make a brand new logo at no cost in our logo builder.
Your print - our design & technology

Tweak provides the technology which makes it all happen but does not provide print to partners. In fact, we make their business leaner by making the management of their printer supply chain really easy. Our partners decide which products they are going to offer, set their own pricing, produce or outsource the printing and receive payments directly to their bank accounts.

Great design matters. We all value it. Nowhere is design more important than in business and personal branding. Any piece of print that represents you or your business should reflect your style, your professionalism or your personality.

Most businesses suffer poor design in their marketing materials – and pay considerable sums to have it printed and distributed.

We believe that there’s a better way. Customized content for every small and medium sized business. And design content that these entrepreneurs look as professional as their biggest competitors.

With more than a million pieces of design, localized for seven markets, Tweak is making life better for entrepreneurs across the globe by helping them to communicate their vision to their customers.

At Tweak, our mission is simple. 

Make design better.
Translation - Swedish
Tweak är världens främsta självbetjänande designapplikation för tryck. Specialbeställd design är bra, men inte alltid nödvändigt. Det är också tidsödande och dyrt. Tweaks självbetjänande design är snygg och snabb. Den har tagits fram av en grupp skickliga mjukvaruutvecklare, grafiska formgivare, bildkonstnärer, copywriters och bildredigerare. Resultatet är välgjord design av branschstandard för en bråkdel av priset för specialbeställd design.

Nätbaserad verksamhet på ett ögonblick
Med våra molntjänster kan våra samverkande beställare sätta upp nätbaserade tryckeriverksamheter på ett ögonblick. Deras kunder kan välja bland 1,2 miljoner grafiska utformningar på fyra olika språk. Allt ifrån broschyrer, nyhetsbrev och vykort till trycksaker i större format. Bland våra beställare finns för närvarande några av världens största varumärken inom nätbaserat tryck.

Flexibel, relevant grafisk design
Vi anstränger oss till det yttersta för att se till att vårt innehåll är relevant för slutanvändaren – våra copywriters och bildredigerare har skapat marknadsföringsmaterial för mer än 350 olika företagstypers specifika behov. Det hjälper oss att nå vårt mål att erbjuda riktigt snyggt marknadsföringsmaterial, och att verkligen uppfylla kundernas behov. Med vår användarvänliga nätbaserade designtjänst kan de "trimma" vår design: genom att lägga till en egen kopia, bild eller logga – eller genom att utan kostnad skapa en helt ny logga i vår logotypskapare.

Din trycksak – vår design och teknologi
Tweak tillhandahåller teknologin som gör det hela möjligt, men erbjuder inte tryckning till våra samarbetspartner. Vi gör helt enkelt deras verksamhet smidigare genom att göra hanteringen av deras leverantörskedja så mycket enklare. Våra samarbetspartner bestämmer vilka produkter de vill erbjuda, sätter sitt eget pris, utför eller lägger ut tryckningen och får betalt direkt till sina konton.
Få en gratis provperiod på 7 dagar

Bra design spelar roll. Det värderas av alla. Och ingenstans är design viktigare än i företags och personliga varumärken. Alla tryck som representerar dig eller ditt företag borde återspegla din stil, din professionalitet och din personlighet. De flesta företag lider av dålig design i sitt marknadsföringsmaterial – samtidigt som de betalar stora summor för tryck och distribution. Vi tror att det finns en bättre lösning. Skräddarsytt innehåll för alla små och medelstora företag. Och utformat för att ge dessa entreprenörer en lika professionell framtoning som deras största konkurrenter. Med över en miljon designval, inriktat på sju marknader, gör Tweak livet bättre för entreprenörer jorden runt, genom att hjälpa dem förmedla sin vision till sina kunder. För Tweak är målet enkelt. Gör design bättre.




Translation education Master's degree - University of Gothenburg
Experience Years of experience: 16. Registered at ProZ.com: Feb 2004.
ProZ.com Certified PRO certificate(s) N/A
Credentials English to Swedish (Master Degree in Translation, University of Gothen)
Spanish to Swedish (Master Degree in Translation, University of Gothen)
Memberships N/A
Software Adobe Photoshop, Indesign, Microsoft Excel, Microsoft Office Pro, Microsoft Word, Powerpoint, Trados Studio
Bio
Languages and writing have always come easily and natural to me, which is why I've chosen translation as my field of study and profession.

I have lived for four years in the UK and another four years in Spain, and this way I've developed a profound understanding of both English and Spanish. I see translation as an engaging challenge and enjoy working with all sorts of texts. I strive to be thorough and effective at all levels, both when it comes to the terminology and the stylistics.

Apart from my Master's degree in Translation I have also studied Journalism and Social science, and have work experience in the Human rights area. I will take on translations of different types of texts, but am mainly specialised in advertisement, marketing, business, finance and linguistics. My interests range from health, environment, outdoor and adventure, design and handcrafts.


Profile last updated
Jan 24, 2015



More translators and interpreters: English to Swedish - Spanish to Swedish   More language pairs