This site uses cookies.
Some of these cookies are essential to the operation of the site,
while others help to improve your experience by providing insights into how the site is being used.
For more information, please see the ProZ.com privacy policy.
Punkte Schwierigkeitsgrad PRO: 4, Beantwortete Fragen: 1, Gestellte Fragen: 1
Payment methods accepted
Banküberweisung
Portfolio
Eingereichte Übersetzungsbeispiele: 2
Deutsch > Schwedisch: Was ist Permakultur Design? General field: Sonstige Detailed field: Botanik
Ausgangstext - Deutsch Was ist Permakultur Design?
https://permakulturblog.de/permakultur-design/
In diesem Beitrag möchte ich vermitteln was Permakultur Design eigentlich ist. Heute wird Permakultur leider oft nur in einem gärtnerischen Sinn verstanden. Dabei ist Permakultur viel mehr und viel umfassender als nur ein raffiniertes Konzept zur Selbsversorgung.
Im deutschsprachigen Raum wird übrigens manchmal auch Permakulturgestaltung gesagt. Ich verwende die beiden Begriffe in diesem Beitrag synonym, da sie das gleiche bedeuten.
Inhaltsverzeichnis
• Definition Permakultur Design
o Materielle Grundbedürfnisse durch Permakultur Design erfüllen
o Nicht-Materielle Grundbedürfnisse durch Permakultur Design erfüllen
• Wie funktioniert Permakultur Design?
o Beobachtung
o Analyse
o Planung
Methoden der Permakultur Planung
o Umsetzung
o Optimierung
• Beispiele für Permakultur Design
o Selbstversorgung
o Waldgarten
o Permakultur-Beete
• Wo kann man Permakultur Design lernen?
• Buchempfehlungen
Definition Permakultur Design
Permakultur Design ist
„Das bewusste Gestalten und Erhalten von landwirtschaftlich produktiven Systemen, die die Diversität, Stabilität und Resilienz von natürlichen Ökosystemen innehaben. Es ist die harmonische Verbindung der Landschaft mit den Menschen die davon ihre Nahrungsmittel, Energie, Unterkunft und andere materielle und nicht-materielle Bedürfnisse auf eine nachhaltigen Art und Weise beziehen.“
Bill Mollison
Okay, nehmen wir die Definition an dieser Stelle mal auseinander.
Zunächst einmal spricht er von bewusstem Gestalten und Erhalten. Damit meint er nichts anderes als dass wir unseren gesunden Menschenverstand nutzen sollten! Deshalb beobachten wir zum Beispiel Sonne, Wind und Wasser und lernen so mehr über unsere Landschaft. Erst dann können wir wirklich planen. Permakultur Design hat übrigens große Ähnlichkeiten mit Landschaftsarchitektur und Gartenarchitektur.
Ein weiterer Aspekt sind die landwirtschaftlich produktiven Systeme. Permakultur Design geht es nicht darum, nur die Natur zu schützen. Es geht ihr vielmehr darum, dass wir die Landschaften auf die bestmögliche Art und Weise nutzen. Das bedeutet auch, dass wir mit Permakultur Design die Produktivität der Landschaft unglaublich steigern können.
Allerdings wollen wir keine Steigerung der Produktivität auf Kosten der Natur. Vielmehr schaffen wir mit der Permakultur Systeme, die natürlichen Ökosystemen ähneln.
Welche Eigenschaften haben Ökosysteme?
• sie weisen eine einzigartige Anzahl von Spezies auf,
• können sich in begrenztem Maß an Veränderungen anpassen,
• erfüllen wichtige Funktionen auf der Erde
Produktive Ökosysteme anstatt Monokulturen. Links Maisacker. Rechts: Waldgarten. Bild: René Franz
Anstatt Monokulturen, erschaffen wir mit Permakulturgestaltung also ganze Ökosysteme. Produktive Ökosysteme, um’s ganz genau zu nehmen. Das tolle dabei ist, dass wir diese Produktivität für die Erfüllung unserer Bedürfnisse nutzen können.
Materielle Grundbedürfnisse durch Permakultur Design erfüllen
Diese Bedürfnisse sind fangen erstmal ganz einfach an. Nahrungsmittel sind vermutlich eins der wichtigsten Grundbedürfnisse des Menschen und auch sauberes Trinkwasser gehört dazu. Wir gestalten die Ökosysteme also auf eine bestimmte Weise, damit diese zwei Bedürfnisse erfüllt werden können
Wie kann das aussehen?
• Wir sparen Zeit, indem wir unseren Selbstversorgungsgarten in der Nähe des Hauses platzieren,
• nutzen mehrjährige Gemüse und Gehölze um möglichst wenig Energie investieren zu müssen,
• beobachten, analysieren und planen anhand der natürlichen Gegebenheiten unseres Geländes,
• passen uns an diese Gegebenheiten an,
• sammeln und sparen Wasser ein.
Links: Kleiner Selbstversorgungsgarten auf einem Hof in Südfrankreich, rechts: IBC-Container mit Dachanschluss
Dann können wir das ganze ausweiten. Zum Beispiel auf Energie und Unterkunft. Auch das sind zwei sehr grundlegende menschliche Bedürfnisse, die jede Gesellschaft erfüllen muss. Permakultur Design fokussiert sich dabei darauf, den Energiebedarf so gering wie möglich zu halten.
Wie läuft das konkret?
• Häuser werden mit einfachen und langlebigen Materialien gebaut,
• so konstruiert, dass sie sparsam beim Heizen und Kühlen sind
• möglichst autark sind, also zum Beispiel eigenen Strom produzieren
Das ganze sieht auf der Welt überall unterschiedlich aus. In unseren Breiten würde man das Haus nach Süden ausrichten und mit einem 45° Winkel-schrägen Glasdach ausstatten. Dadurch kann es im Winter ideal die Wärme aufnehmen und muss so weniger geheizt werden. Im Sommer wird das Glasdach dann von Wein überwuchert, sodass es nicht zu heiß wird und wir die Fläche produktiv nutzen können.
Nicht-Materielle Grundbedürfnisse durch Permakultur Design erfüllen
Neben den offensichtlichen Bedürfnissen von uns Menschen gibt es noch weitere Bedürfnisse, die wir mit Permakultur Design erfüllen können. Ein ganz großer Bereich davon sind soziale Bedürfnisse. Immer mehr sind wir heutzutage darauf angewiesen, zusammenzuarbeiten und zu kooperieren. Bill Mollison soll einmal gesagt haben, dass über 90% aller Permakultur Projekte an sozialen Konflikten scheitern.
Viele Höfe und Projekte, die ich besucht habe bleiben einfach unter ihrem Potential zurück. Das hat oft den Grund, dass Menschen nicht sehr gut darin sind, ihr Zusammenleben bewusst zu Gestalten. Die Soziale Permakultur hat genau dieses Ziel zum Anliegen: Kooperation und Gemeinschaft zwischen Menschen möglich zu machen.
Ohne funktionierende Gruppen können große Ländereien in Zukunft nicht bewirtschaftet werden. Denn die heutige Landwirtschaft baut auf massiven Einsatz von fossilen Brennstoffen auf, den wir in Zukunft so nicht mehr fortsetzen können. Deshalb bedeutet soziales Permakultur Design Gruppen dabei zu unterstützen gemeinsam eine Vision zu entwickeln und Entscheidungen zu treffen. Und zwar so, damit alle mitgenommen werden. Ein gutes Beispiel wie das funktionieren kann ist der Hof Lebensberg in Rheinland-Pfalz.
Darüber hinaus befasst sich soziales Permakultur Design auch mit Rechtsformen und Finanzen. Ich will hier nicht zu tief ins Detail gehen, aber zum Beispiel sind genossenschaftliche Modelle in der Permakultur Bewegung sehr beliebt. Denn gemeinsamer Besitz führt zu gemeinsamer Verantwortung und damit auch zu einem besseren Gemeinschaftsgefüge. Im Bereich Finanzen werden Ökobanken empfohlen, der Konsum zu reduziert und Geld durch Lokalwährungen in der Region gehalten.
Wie funktioniert Permakultur Design?
Permakulturgestaltung besteht aus mehreren Phasen:
1. Beobachtung
2. Analyse
3. Planung
4. Umsetzung
5. Optimierung
Jede dieser Phasen hat ihre ganz eigenen Besonderheiten und wird mit unterschiedlichen Methoden durchgeführt. Am wichtigsten in der Permakultur ist jedoch die Beobachtung:
„Die Philosophie hinter Permakultur ist eine Philosophie, die mit und nicht gegen die Natur arbeitet, eine Philosophie der fortlaufenden und überlegten Beobachtung und nicht der fortlaufenden und gedankenlosen Handlung“
Bill Mollison
Zuerst müssen wir die wichtigen Umweltfaktoren und Ressourcen, aber auch Wünsche und Bedürfnisse der Menschen vor Ort herausfinden und dann analysieren. Erst dann versucht ein Permakultur-Designer das in ein stimmiges Gesamtbild zusammenzufügen. Die Umsetzung kann anhand des Designs von einer Baufirma übernommen werden, da diese meistens günstiger arbeitet. Ein Permakultur Gestalter beobachtet dann wieder die Auswirkungen auf die Landschaft und gibt ggf. Empfehlungen für die Optimierung.
Bevor wir noch weiter ins Detail gehen, ein Hinweis: Hol dir vom lokalen Katasteramt einen Auszug für dein Gelände. Das kostet wenig Geld und gibt dir die Möglichkeit maßstabgetreu zu arbeiten. Alternativ dazu kannst du dir auch einen Screenshot aus GoogleEarth Pro oder aus den Geoviewern der Länder holen. Selbst zeichnen kannst du natürlich auch, aber du solltest darauf achten, genau zu arbeiten.
Beobachtung
Wie eben schon erwähnt ist die Beobachtung die wichtigste Phase bei der Permakultur Gestaltung. Ohne richtige und umfassende Beobachtung sind alle Zwischenergebnisse für die Katz‘. Wenn wir hier Fehler machen, entgehen uns eventuell wichtige Aspekte der Landschaft, die nachher zu falschen Entscheidungen bei der Gestaltung führen. Deshalb sollten wir uns darin üben, so lange mit der Beobachtung fortzufahren, bis wir wirklich die relevanten Fragen herausgefunden haben.
Die Zonierung ist eine gute Methode um unser Gelände auf die derzeitige Nutzungsform hin zu überprüfen. Bild: Daniel via Flickr. Lizenz: CC BY 2.0
Diese Aspekte spielen für die Beobachtung eine Rolle:
• Bedürfnisse und Gewohnheiten der Kunden / Landbenutzer,
• Umweltfaktoren:
o Winde
o Sonneneinstrahlung
o Schatten
o Böden
o Wasser
o Landschaftsform (z.B. Steigung oder Gefälle)
• Bestehende Strukturen:
o Gebäude
o Straßen und Wege
o Pflanzen
o Bäume
o Gestein
• Lage der Landschaft, des Hofs
o Märkte in der Umgebung
o Nachbarschaft
o Soziale Beziehungen in der Region
• Ressourcen vor Ort
o Zeit und Kraft, Wissen der Kunden
o Finanzen: Wie viel Geld steht zur Verfügung?
o Material, Werkzeuge, etc.
Und so weiter und so fort. Vermutlich könnte ich diese Liste noch länger fortsetzen und noch mehr ins Detail gehen, aber du bekommst mit Sicherheit eine Vorstellung wie wichtig die Beobachtung ist. Das liegt daran, dass Permakultur Gestaltung grundsätzlich ganzheitlich denkt.
Ich frage mich zum Beispiel immer: „Was muss ich beim Kunden mitbedenken? Kann er meine Vorschläge wirklich umsetzen? Was braucht das Design, um eine Umsetzung realistisch durchführbar zu machen?“
Wenn ich die Ressourcen und Bedürfnisse, aber auch Begrenzungen vor Ort nicht integriere, kann ich eine noch so schöne Karte erstellen und das Ökosystem noch so sinnvoll miteinander vernetzen. Wenn die Menschen vor Ort damit nicht arbeiten können, weil es an Geld oder Wissen fehlt, ist das Projekt zum Scheitern verurteilt.
Jetzt aber weiter zur Analyse denn die hilft uns dabei, all die Beobachtungen in Beziehung zu setzen.
Analyse
In diesem Schritt bringen wir die Beobachtungen miteinander in Verbindung. Zunächst ordnen wir also erstmal alle Informationen, die wir gesammelt haben und versuchen, eine Logik zu schaffen. Das können wir mit verschiedenen Methoden machen, die zum Teil selbst von Permakultur Designern entwickelt wurden. Hier eine kleine Auswahl von Methoden:
• Input-Output-Analyse: Wir nehmen uns ein Element vor (z.B. ein Gewächshaus) und untersuchen, welche Energie und Stoffflüsse wirken. Auf diese Weise können wir später Stoffkreisläufe schaffen und schließen.
• Sektorierung: Wir bringen die Umwelteinflüsse grafisch auf einem Pauspapier über dem Geländeplan zusammen, sodass wir sie auf einen Blick sehen können
Sektorenkarte von Oliver’s Schrebergarten. Bild: Oliver Viertmann
• SWOT-Analyse. Mit dieser Methode finden wir Stärken, Schwächen, Möglichkeiten und Risiken der Landschaft heraus.
Mit den Ergebnissen können wir nun ein Gestaltungsanliegen formulieren. Dieses Gestaltungsanliegen sollte die wichtigsten Bedürfnisse und Potentiale beinhalten. Außerdem sollte es darauf eingehen, Schwächen und Risiken zu verhindern oder unschädlich zu machen.
Planung
Jetzt geht’s ans Eingemachte. In dieser Phase der Permakultur Gestaltung nehmen wir nun unsere ganzen Ergebnisse aus Beobachtung und Analyse und fangen an, Entwürfe zu entwickeln. Das Ganze ist ein bisschen wie bei einem Architekten, nur dass wir bei der Permakultur noch auf Prinzipien und Werte achten. Methoden für diese Phase gibt es natürlich wie Sand am Meer. Die Maximalplanung ist zum Beispiel eine sehr hilfreiche Methode, wie ich finde.
Letztlich müssen wir aber in diesem Schritt herauszufinden, wo wir welches Permakultur Element platzieren. Das ist die Aufgabe des Permakultur Designers.
Bild: Yaquina via Flickr. Lizenz: CC BY 2.0
Zusätzlich gibt es in dieser Phase zwei wichtige Schritte, damit es wirklich eine Permakultur-Planung ist. Wir erinnern uns: oben haben wir gesagt, dass Permakultur Design bedeutet, naturnahe und produktive Ökosysteme zu gestalten. Und das mit all den Vorteilen, die wir ganz zu Beginn festgestellt haben. In der Entwurfsphase sollten wir uns also auf dieses noble Ziel zurückbesinnen und es wirklich tun. Da Ökosysteme sehr komplex sind, hat David Holmgren Prinzipien entwickelt, die uns als Leitlinien dienen können.
Wenn du die Prinzipien genauer kennenlernen willst, schau‘ am besten in Olivers Blogartikel rein, denn sie sind an dieser Stelle zu umfangreich. Wichtig ist an diesem Punkt, dass uns die Prinzipien als kritische Überprüfung unserer eigenen Gestaltungsarbeit nutzen können. Sehen wir eins oder mehrere Prinzipien durch unseren Entwurf verletzt, haben wir kein wirkliches Ökosystem geschaffen, sondern planen immernoch zu sehr aus einer menschlichen Perspektive. In diesem Fall sollten wir unser Design optimieren.
Außerdem gibt es noch die Ethik-Prinzipien Earth Care, People Care und Fair Share. Sie sind zusammen mit den Prinzipien die Grundlage der Permakultur und sollten niemals in einem Entwurf fehlen. Aus diesem Grund nutze sie, um dein eigenes Permakultur Design zu überprüfen.
Methoden der Permakultur Planung
Hier mal beispielhaft einige Methoden der Permakultur Planung:
• Zonierung
• Maximalplanung/Minimalplanung
• McHarg’s Ausschlussmethode
• Data Overlay
• Überprüfung anhand der Gestaltungsprinzipien und Ethik
• Arbeiten mit Mustern als Entwurfsmodell
Für gemeinschaftliche Planungen mit verschiedenen Akteuren:
• Partizipativer Gestaltungsprozess
• Dragon Dreaming
Umsetzung
Ist das Design erstellt, kann es an die Umsetzung gehen. Nach meiner Erfahrung machen die meisten Permakultur Gestalter nur kleinere Umsetzungen, wenn sie nicht selbst eine Gartenbaufirma haben. In den meisten Fällen ist eine Garten und Landschaftsbau-Firma günstiger und schneller als wenn es ein Permakultur Designer selbst macht. Warum ist das so?
Bild: Tom Spross auf Unsplash
Einer meiner Lehrer, Daniel Halsey aus den USA vom internationalen Designernetzwerk United Designers, hat es gut ausgedrückt:
Nehmen wir eine relativ einfache Tätigkeit wie das Errichten von Zäunen an der Grundstücksgrenze. Sicher kann ich das machen, ich habe das nötige Werkzeug und die Baumaterialien kann ich mir auch besorgen. Aber bin ich so schnell wie jemand der diese Arbeit schon seit 10, vielleicht 20 Jahren macht? Mit Sicherheit nicht. Das bedeutet, die Konkurrenz ist schneller und billiger als ich und das Material durch Kontakte vermutlich auch noch günstiger bekommen. Deshalb mache ich für meine Kunden die Pläne und empfehle bekannte Firmen, die dann die Umsetzung für den Kunden machen. Das ist für alle aus meiner Sicht die beste Lösung.
Daniel Halsey, Co-Founder United Designers International.
Optimierung
In dieser letzten Projektphase schauen wir dann auf die Veränderungen in der Landschaft. Haben die Veränderungen wirklich den erhofften Effekt gehabt? Gibt es vielleicht sogar negative Auswirkungen? Oft stellen sich Veränderungen erst nach gewisser Zeit ein und sollten genau beobachtet werden. Negative Auswirkungen solltest du dokumentieren und versuchen herauszufinden, was die Ursache dafür ist. Positive Auswirkungen solltest du ebenfalls dokumentieren und überlegen, wie du sie verstärken kannst.
Viele Menschen die in Permakultur-Projekten berichten von einem Zeitpunkt bei dem es „Klick“ macht. Irgendwann zeigen sich die positiven Auswirkungen fast schon explosionsartig. Das liegt nach meiner Erfahrung daran, dass der ständige Bodenaufbau, die Anreicherung von Biomasse, die Baumpflanzungen usw. ihre Wirkung zeigen. Die Vielfalt und Produktivität steigt nach einem gewissen Zeitraum rapide an.
Hier mal ein Video von einem Permakultur Projekt in Indien, wo die Besitzerin genau das Phänomen beschreibt. Sehr sehenswert! https://youtu.be/oCZ-t30aCeQ
Wie lange das dauert? Das ist je nach Ausgangslage unterschiedlich. Bei einem sehr degradierten Boden dauert es natürlich länger als bei einem Boden der halbwegs in Ordnung ist.
Sei unbesorgt: Wenn dein Grundstück richtig geplant wurde, kannst du aber davon ausgehen, dass du dich davon ab einem bestimmten Zeitpunkt Selbstversorgen oder sogar deinen Lebensunterhalt finanzieren kannst. Vorausgesetzt natürlich, du hast dich auch mit Vermarktungsformen und Veredlung beschäftigt.
Beispiele für Permakultur Design
An dieser Stelle möchte ich einmal ein paar Beispiele für gutes Permakultur Design aufzeigen. Denn Permakultur Design muss auch praktisch angewandt werden, ansonsten bleibt es nämlich nur eine Papierdisziplin.
Selbstversorgung
Wie kann eine Selbstversorgung aussehen, die nach Permakultur Design Prinzipien entwickelt wurde? Zunächst würde ich natürlich eine ausführliche Beobachtung machen und dann anfangen passende Elemente zu platzieren. Wichtig sind aber natürlich auch die richtigen Methoden bei der Selbstversorgung:
• Bepflanzung in Mischkulturen
• Mulchen
• Nutzung von Randzonen durch Schlüsselloch-Beete
• Haltbarmachung durch Fermentation
Aus einer Design Perspektive sollte vor allem die Platzierung der Selbstversorgung richtig erfolgen. Wenn dein Selbstversorgungsgarten nur 100m von deiner Türschwelle entfernt ist, musst du jedes Jahr mindestens 36 km Strecke zurücklegen. Vorausgesetzt du pflegst deinen Garten täglich zwei Mal zum Gießen oder Beikräuter entfernen. Die richtige Zonierung ist deshalb ein Muss! Der Selbstversorgungsgarten sollte immer in Zone 1 liegen und Wasser schnell und einfach verteilt werden können. Deshalb ist eine gute Platzierung von Wassertonnen in der Nähe des Selbstversorgungsgartens wichtig.
Waldgarten
Waldgärten sind natürlich produktive Ökosysteme, die dem Wald nachempfunden sind. In Waldgärten versucht man nicht, den natürlichen Kreislauf der Natur aufzuhalten, sondern damit zu arbeiten. Die Natur strebt immer nach einem Zustand der Bewaldung und deshalb müssen wir unseren Garten auch von Beikräutern freihalten. Mit dem Waldgarten kann uns das ziemlich egal sein, denn wir passen uns der Natur an.
Anstatt dauerhaft auf unseren Gemüsegarten zu setzen, pflanzen wir ganz bewusst essbare Sträucher, Bäume und Kräuter die im Schatten überleben können. Auf diese Weise verändert und entwickelt sich unser Ökosystem von einem Gemüsegarten zu einem Beerenhain bis hin zu einem essbaren Wäldchen.
Einen interessanten Erfahrungsbericht zum Waldgarten von Oliver findest du hier.
Permakultur-Beete
Auch viele Permakultur-Beete sind aus Designs von Permakultur Designern entstanden. Das bekannteste ist wohl die Kräuterspirale. Es gibt aber noch viele andere Beetformen, die einem Mini-Ökosystem ähneln:
• Moorbeet
• Kraterbeet
• Hügelbeet
• Sonnenfalle
Bild: Kräuterspirale. Lamassu Design Gurdjieff (talk) – attribute to Lamassu Design, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0, via Wikimedia Commons
Jedes dieser Beete braucht bestimmte Bedingungen, damit es funktioniert und bietet einer bestimmten Pflanzenpopulation einen Lebsnraum. Das Kraterbeet zum Beispiel bietet einen idealen Lebensraum für mediterrane Kräuter, während die Kräuterspirale durch unterschiedliche Erdubstrate mehreren Kräuterpopulationen einen Lebensruam bietet.
Wo kann man Permakultur Design lernen?
Es gibt verschiedene Ausbildungsanbieter für Permakultur Design. Der Einstieg geht am besten über einen Einführungskurs oder einen Permakultur Designkurs. Der wohl bekannteste Anbieter im deutschsprachigen Raum ist die Permakultur Akademie, aber auch der Permakultur Campus in Deutschland bietet diesen Kurs an.
International ist nach dem Permakultur Designkurs eine mindestens 3 jährige Ausbildung vorgesehen, in der 10 Designprojekte erstellt und von bereits akkreditierten Designern überprüft werden müssen. Dann kannst du dein „Diploma in Applied Permaculture Design“ bekommen.
Für eine ausführliche Übersicht über die Weiterbildung lies unsere Blogartikel über die Weiterbildung zum Permakultur Gestalter und zu den Kursformaten. Hier erfährst du alles über mögliche Kursanbieter in Deutschland, Schweiz und Österreich aber auch über die Preisgestaltung.
Buchempfehlungen
• Permakultur Design Schritt für Schritt. Autor: Aranya, Einband: Taschenbuch. 288 Seiten, 19,95€*
• Permakultur. Gestaltungsprinzipien für zukunftsfähige Lebensweisen. Autor: David Holmgren, Einband: Taschenbuch. 415 Seiten, 39,80€*
• Permaculture Design Companion: A Practical Workbook for Integrating People and Places. Autorin: Jasmin Dale. Einband: Taschenbuch. 194 Seiten, 27,50€*
• Permaculture Design Notes. Herausgeber: Permaculture Design, Einband: Taschenbuch. 208 Seiten, 20,80€*
• The Basics of Permaculture Design. Autor: Ross Martin, Einband: Taschenbuch. 170 Seiten, 21,03€*
Die mit Sternchen (*) gekennzeichneten Links sind Provisions-Links, auch Affiliate-Links genannt und damit Werbung nach dem Telemediengesetz. Wenn Sie auf einen solchen Link klicken und auf der Zielseite etwas kaufen oder bestellen, bekommen wir vom betreffenden Anbieter oder Online-Shop eine Vermittlerprovision. Es entstehen für Sie keine Nachteile beim Kauf oder Preis.
Unsere Buchempfehlungen verweisen nicht auf Amazon, sondern auf Buch7.de. Das ist ein nachhaltiger Bücherversand, der 75% seiner Gewinne an soziale Zwecke spendet. Mit deinem Kauf tust du also nicht nur dem Blog etwas Gutes, sondern auch etwas für das Gemeinwohl!
Tags: Analyse, Beobachtung, Design, Gestaltung, Permakultur Designer, Planung
Rene Franz
Seit 2016 beschäftige ich mich fast täglich mit der Permakultur. Für mich ist sie einer der ganzheitlichsten Gestaltungsansätze unserer Zeit. Deshalb schreibe ich hier über viele Lösungen mit denen uns die Permakultur dabei helfen kann, den Wandel zu gestalten. Derzeit befinde ich mich in der Weiterbildung zum Dipl. Permakultur-Gestalter an der Permakultur Akademie und zum zertifizierten Holzer Praktiker auf dem Krameterhof.
Übersetzung - Schwedisch Vad är permakulturdesign?
https://permakulturblog.de/permakultur-design/
I det här inlägget vill jag förmedla vad permakultur är egentligen. Idag tänker man tyvärr ofta bara på permakultur i trädgårdssammanhang. Fast permakultur är mycket mer och mycket mer omfattande än bara ett raffinerat koncept för självhushållning.
I tysktalande områden säger man för övrigt ibland också permakulturutformning. Jag använder båda begreppen i detta inlägg synonymt, då de betyder samma sak.
Innehållsförteckning
• Definition permakulturdesign
o Att uppfylla materiella grundbehov genom permakultur
o Att uppfylla icke-materiella grundbehov genom permakultur
• Hur fungerar permakulturdesign?
o Observation
o Analys
o Planering
Metoder för permakulturplanering
o Förverkligande
o Optimering
• Exempel på permakulturdesign
o Självhushållning
o Skogsträdgård
o Permakulturbäddar
• Var kan man lära sig permakulturdesign?
• Bokrekommendationer
Definition permakulturdesign
Permakulturdesign är
"Den medvetna utformningen och upprätthållandet av produktiva jordbrukssystem, som har ett naturligt ekosystems diversitet, stabilitet och resiliens. Det är landskapets harmoniska förbindelse med människorna som därifrån tar sin näring, energi, husrum och andra materiella och icke-materiella behov på ett hållbart sätt."
Bill Mollison
Okej, vi bryter ner definitionen här.
Härnäst pratar han om medveten utformning och upprätthållande. Med det menar han inget annat än att vi borde använda vårt bondförnuft! Därför iakttar vi till exempel sol, vind och vatten och lär oss på det viset mer om vårt landskap. Först då kan vi verkligen planera. Permakulturdesign har för övrigt stora likheter med landskapsarkitektur och trädgårdsarkitektur.
En annan aspekt är de produktiva systemen inom jordbruket. Permakulturdesign handlar inte bara om att skydda landskapet. Det handlar mycket mer om att vi använder landskapen på bästa möjliga sätt. Det betyder också, att vi med permakulturdesign kan öka landskapets produktivitet otroligt mycket.
Förvisso vill vi inte ha en ökning av produktiviteten på bekostnad av naturen. Vi uppnår mycket mer med permakultursystemet, som efterliknar de naturliga ekosystemen.
Vilka egenskaper har ekosystem?
• de uppvisar ett enastående antal arter,
• kan anpassa sig till begränsade mått av förändringar,
• fyller viktiga funktioner på jorden
Produktiva ekosystem istället för monokulturer. Till vänster majsåker. Till höger: skogsträdgård. Bild: René Franz
Istället för monokulturer, skapar vi alltså med permakulturutformning hela ekosystem. Produktiva ekosystem, för att vara noga. Det fina med det är att vi kan använda denna produktivitet för våra behov.
Att uppfylla materiella grundbehov genom permakultur
Dessa behov är till att börja med mycket enkla. Mat är förmodligen en av människans viktigaste grundbehov och rent dricksvatten hör också dit. Vi utformar alltså ekosystemen på ett bestämt vis, så att dessa två behov kan bli uppfyllda
Hur kan det se ut?
• Vi sparar tid, genom att placera vår självhushållningsträdgård i närheten av huset,
• använder fleråriga grönsaker och skogsdungar, för att kunna investera minsta möjliga energi,
• iakttar, analyserar och planerar utifrån de naturliga förutsättningarna i vårt område,
• anpassar oss efter dessa förutsättningar,
• samlar in och sparar vatten.
Till vänster: Liten självhushållningsträdgård på en gård i södra Frankrike, till höger: IBC-behållare med takanslutning
Sedan kan vi utvidga det hela. Till exempel till energi och boende. Också det är två mycket grundläggande mänskliga behov, som varje samhälle måste uppfylla. Permakulturdesign fokuserar här på att hålla energibehovet så lågt som möjligt.
Hur fungerar det konkret?
• Hus byggs med enkla och långlivade material,
• så konstruerade, att de är ekonomiska vid uppvärmning och nerkylning
• är så självförsörjande som möjligt, alltså till exempel producerar egen el
Det ser olika ut överallt i världen. På våra breddgrader skulle man rikta huset mot söder, och utrusta det med ett glastak i 45° graders vinkel. På det viset kan det idealt ta upp värme och behöver värmas upp mindre. På sommaren växer vinrankor över glastaket, så att det inte blir för varmt, och vi kan använda ytan produktivt.
Att uppfylla icke-materiella grundbehov genom permakultur
Bredvid de uppenbara behov vi människor har, finns det ytterligare behov, som vi kan uppfylla med permakulturdesign. Ett riktig stor del av det är sociala behov. Nuförtiden är vi allt mer tvingade att samarbeta. Bill Mollison ska en gång ha sagt, att över 90% av alla permakulturprojekt misslyckas på grund av sociala konflikter.
Många gårdar och projekt, som jag har besökt når inte sin fulla potential. Det har ofta grund i, att människor inte är så bra på, att medvetet utforma sin samexistens. Den sociala permakulturen har precis detta mål: att göra samarbete och gemenskap mellan människor möjligt.
Utan fungerande grupper kan i framtiden stora ägor inte brukas. För lantbruket av idag bygger på stort användande av fossila bränslen, vilket vi i framtiden inte kan fortsätta med. Därför innebär social permakulturdesign att stödja grupper i att utveckla en gemensam vision och att fatta beslut. Dessutom, på det viset att alla kan vara med. Ett bra exempel på hur det kan fungera är Hof Lebensberg i Rheinland-Pfalz.
Utöver det befattar sig social permakulturdesign också med juridik och finanser. Jag vill inte gå in för mycket på detaljer här, men till exempel är kooperativa modeller mycket omtyckta i permakulturrörelsen. För gemensamt ägande leder till gemensamt ansvar och därmed också till en bättre samhällsstruktur. I området finanser rekommenderas ekobanker, att minska konsumtionen och att behålla pengarna inom regionen genom lokala valutor.
Hur fungerar permakulturdesign?
Permakulturutformning består av flera faser:
1. Observation
2. Analys
3. Planering
4. Förverkligande
5. Optimering
Varje fas har sina helt egna särdrag och genomförs med olika metoder. Viktigast inom permakultur är dock att observera:
"Filosofien bakom permakultur är en filosofi, som arbetar med och inte mot naturen, en filosofi om den fortlöpande och överlagda observationen och inte den fortlöpande och tanklösa handlingen"
Bill Mollison
Först måste vi finna ut och analysera de viktiga omvärldsfaktorerna och resurserna, men även lokalbefolkningens önskemål och behov. Först då försöker en permakulturdesigner sammanfatta det hela i en samstämmig helhetsbild. Genomförandet baserad på designen kan tas över av en byggfirma, då det för det mesta blir billigare. En permakulturutformare iakttar sedan igen påverkan på landskapet och ger eventuellt rekommendationer om optimering.
Innan vi går mer in på detaljer, ett tips: Skaffa ett utdrag över ditt område från det lokala lantmäteriet. Det kostar inte så mycket pengar och ger dig möjligheten att arbeta med korrekta mått. Som alternativ till det kan du ta en skärmdump från GoogleEarth Pro eller från terrängkartorna över länderna. Teckna själv kan du såklart också, med du behöver vara noga i arbetet.
Observation
Som redan är nämnt är observation den viktigaste fasen vid permakulturutformning. Utan korrekt och omfattande observation är alla mellansteg förgäves. Om vi gör fel här, undgår oss eventuellt viktiga aspekter i landskapet, vilket efteråt leder till felaktiga beslut vid utformningen. Därför borde vi öva oss i, att fortsätta med observationer, tills vi verkligen har upptäckt de relevanta frågorna.
Att dela in i zoner är en bra metod att kontrollera vårt områdes nuvarande användningsområde. Bild: Daniel via Flickr. Licens: CC BY 2.0
Dessa aspekter har betydelse för observationen:
• Kundens/landanvändarens behov och vanor,
• Omvärldsfaktorer:
o Vindar
o Solinstrålning
o Skuggor
o Jordmån
o Vatten
o Landskapsform (till exempel branter eller sluttningar)
• Bestående strukturer:
o Byggnader
o Gator och vägar
o Växter
o Träd
o Berg
• Var landskapet eller gården ligger
o Marknader (Bondens marknad, möjlighet att sälja odlingsprodukter) i omgivningarna
o Grannskap
o Sociala förhållanden i regionen
• Resurser på plats
o Kundens tid, kraft och vetande
o Finanser: Hur mycket pengar står till förfogande?
o Material, verktyg, etc.
Och så vidare. Förmodligen kunde jag fortsätta längre med denna lista och gå in mer i detalj, men du får säkert en föreställning om hur viktig observationen är. Det beror på att permakulturdesign tänker holistiskt i grunden.
Jag frågar mig till exempel alltid: "Vad måste jag tänka på med den här kunden? Kan han verkligen utföra mina förslag? Vad behöver en design, för att göra genomförandet realistiskt utförbart?"
Om jag integrerar resurserna och behoven, men inte även platsens begränsningar, kan jag framställa en nog så fin karta och nog så snillrikt koppla ihop ekosystemet med varandra. Om människorna på platsen inte kan arbeta med det hela, därför att det fattas pengar eller kunskap, är projektet dömt till misslyckande.
Men nu vidare till analysen för den hjälper oss, att sätta alla observationer i relation till varandra.
Analys
I detta steg sätter vi observationerna i förbindelse med varandra. Härnäst ordnar vi alltså alla uppgifter, som vi har samlat och försöker, att skapa en logik. Det kan vi göra med olika metoder, som till del just är utvecklade av permakulturdesigner. Här ett litet urval av metoder:
• Input-Output-analys: Vi tar oss an ett element (till exempel ett växthus) och undersöker, vilka energi- och materialflöden som åstadkoms. På det viset kan vi senare skapa och sluta materialkretslopp.
• Sektorisering: Vi för samman miljöpåverkan grafiskt på ett kalkerpapper med områdesplanen, så att vi kan se dem alla på en gång
Sektorkarta över Olivers koloniträdgård. Bild: Oliver Viertmann
• SWOT-analys. Med denna metod hittar vi styrkor, svagheter, möjligheter och risker i landskapet.
Med resultatet kan vi nu formulera ett utformningsönskemål. Detta utformningsönskemål bör innehålla de viktigaste behoven och potentialerna. Dessutom bör det gå in på hur man kan förhindra eller oskadliggöra svagheter och risker.
Planering
Nu kommer vi till kärnpunkten. I den här fasen av permakulturutformningen tar vi nu hela vårt resultat från observation och analys och börjar att utforma utkast. Det hela är lite som hos en arkitekt, bara det att vi på permakultur också tar hänsyn till principer och värden. Metoder för denna fas finns det naturligtvis många. Maximalplanen är till exempel en mycket användbar metod, tycker jag.
Slutligen måste vi dock i detta steg finna ut, var vi ska placera vilket permakulturelement. Det är permakulturdesignerns uppgift.
Bild: Yaquina via Flickr. Licens: CC BY 2.0
Dessutom finns det i den här fasen två viktiga steg, för att verkligen gälla som en permakulturplan. Vi kommer ihåg: ovan sade vi att permakulturdesign betyder att utforma naturnära och produktiva ekosystem. Och med alla de fördelar, som vi fastställde i början. I utkastsfasen bör vi alltså minnas detta nobla mål, och verkligen uppfylla det. Eftersom ekosystem är mycket komplexa, har David Holmgren utvecklat principer, som kan tjäna som vägledning för oss.
Om du vill veta mer om principerna, gör du bäst i att läsa i Olivers Bloggartikel, för de är för omfångsrika för att ta upp här. Vid den här punkten är det viktigt att principerna kan vara till nytta som kritisk granskning i vårt eget utformningsarbete. Ser vi att en eller flera principer inte uppfylls i vårt utkast, har vi inte skapat något riktigt ekosystem, utan planerar fortfarande allt för mycket utifrån ett mänskligt perspektiv. I det fallet bör vi optimera vår design.
Dessutom finns det också etikprinciperna Earth Care, People Care och Fair Share. (Omsorg om Jorden, Omsorg om människor och Rättvis fördelning). De är tillsammans med principerna utgångspunkten för permakultur och bör aldrig fattas i ett utkast. På grund av det använd dem, för att kontrollera din egen design.
Metoder för permakulturplanering
Här exempel på några metoder för att planera permakultur:
• Zonindelning
• Maximal planering/ minimal planering
• McHargs uteslutningsmetod
• Dataöverlagring
• Kontroll mot utformningsprinciperna och etik
• Arbete med mönster som utkastsmodell
För gemensamma planeringar med olika aktörer:
• Utformningsprocess där medlemmarna deltar
• Dragon Dreaming
Förverkligande
Är designen skapad, kan den övergå till förverkligande. Enligt min erfarenhet förverkligar de flesta permakulturutformare bara mindre planteringar, om de inte själva har en trädgårdsfirma. I de flesta fall är en trädgårds- och landskapsfirma billigare och snabbare än när en permakulturdesigner själv anlägger. Varför är det så?
Bild: Tom Spross från Unsplash
En av mina lärare, Daniel Halsey från USA från det internationella designernätverket United Designers, har uttryckt det bra:
Låt oss ta en relativt enkel syssla, som att sätta stängsel vid tomtgränsen. Säkert kan jag göra det, jag har de nödvändiga verktygen och byggmaterialen kan jag också skaffa mig. Men är jag så snabb som någon som gör detta slags arbete sedan 10, kanske 20 år? Säkerligen inte. Det betyder, att konkurrensen är snabbare och billigare än jag, och kan förmodligen även få materialet billigare genom kontakter. Därför gör jag planerna åt mina kunder och rekommenderar kända firmor, som sedan sköter förverkligandet åt kunderna. Det är från min synvinkel den bästa lösningen för alla.
Daniel Halsey, Co-Founder United Designers International.
Optimering
I denna sista projektfas tittar vi då på förändringarna i landskapet. Har förändringarna verkligen haft den förväntade effekten? Finns det till och med negativa följder? Ofta syns förändringar först efter viss tid, och bör iakttagas noga. Negativa följder bör du dokumentera och försöka hitta orsaken till. Positiva följder bör du också dokumentera och fundera på hur du kan förstärka dem.
Många människor i permakulturprojekten rapporterar om en tidpunkt där det säger "klick". Vid någon tidpunkt visar sig de positiva effekterna nästan explosionsartat. Det beror enligt min erfarenhet på, att den ständiga jordförbättringen, berikningen av biomassan, trädplanteringen och så vidare, visar sin verkan. Mångfalden och produktiviteten stegras efter en viss tidsperiod.
Här en video från en permakulturodling i Indien, där ägarinnan beskriver precis det fenomenet. Mycket sevärd! https://youtu.be/oCZ-t30aCeQ
Hur länge det dröjer? Det är olika beroende på utgångsläge. För en utarmad jord dröjer det naturligtvis längre än för en jord som är någorlunda i ordning.
Oroa dig inte: Om din tomt planerades bra, kan du utgå ifrån att vid en bestämd tidpunkt kan du vara självförsörjande eller till och med finansiera ditt uppehälle därav. Förutsatt naturligtvis att du har ägnat dig åt olika former av marknadsföring och förfining.
Exempel på permakulturdesign
Här vill jag peka på ett par exempel på god permakulturdesign. För permakulturdesign måste användas praktiskt, annars blir det nämligen bara en pappersprodukt.
Självhushållning
Hur kan självhushållning som är utvecklad enligt permakulturens designprinciper se ut? Först och främst skulle jag naturligtvis göra en utförlig observation, och sedan börja placera ut passande element. Viktiga är naturligtvis också de rätta metoderna vid självhushållning:
• Plantering i blandkulturer
• Täckodling
• Användande av kantzoner genom nyckelhålsbäddar
• Konservering genom fermentation
Ur ett designperspektiv bör framför allt placeringen av självhushållningen göras rätt. Om så din självhushållningsträdgård bara är 100 m bort från din tröskel, måste du varje år minst gå en sträcka på 36 km. Förutsatt att du sköter om din trädgård två gånger om dagen, för att vattna eller rensa ogräs. Rätt zonindelning är därför ett måste! Självhushållningsträdgården bör alltid ligga i zon 1 och vatten kunna fördelas snabbt och lätt. Därför är det viktigt med en bra placering av vattentunnor i närheten av självhushållningsträdgården.
Skogsträdgård
Skogsträdgårdar är naturliga produktiva ekosystem, som efterliknar skogen. I skogsträdgårdar försöker man inte upprätthålla det naturliga kretsloppet, utan att arbeta med det. Naturen strävar alltid efter ett tillstånd av skogstäcke och därför måste vi också hålla våra trädgårdar fria från ogräs. Med skogsträdgården kan det vara ganska det samma, för vi anpassar oss efter naturen.
Istället för att hela tiden slita med vårt grönsaksland, planterar vi helt medvetet ätbara buskar, träd coh örter som kan överleva i skuggan. På det viset förändrar och utvecklar sig vårt ekosystem från ett grönsaksland till en bärlund, till en ätbar skog.
En intressant upplevelserapport om skogsträdgården från Oliver finner du här.
Permakulturbäddar
Många permakulturbäddar har också uppstått från designer av permakulturdesigner. Den mest kända är väl örtspiralen. Det finns ytterligare många andra rabattformer, som efterliknar ett miniekosystem:
• Surjordsbädden
• Kraterbädden
• Upphöjd odlingsbädd
• Solfälla
Bild: Örtspiral. Lamassu Design Gurdjieff (talk) – attribute to Lamassu Design, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0, via Wikimedia Commons
Var och en av dessa bäddar behöver särskilda förutsättningar, så att de fungerar och erbjuder livsmiljö till en bestämd växtpopulation. Kraterbädden till exempel erbjuder en ideal livsmiljö för medelhavsväxter, medan örtspiralen genom olika jordsubstrat erbjuder flera örtpopulationer en livsmiljö.
Var kan man lära sig permakulturdesign?
Det finns flera utbildningsinstitut för kurser i permakulturdesign. Bäst att börja med är en introduktionskurs eller en kurs i permakulturdesign. Den mest kända aktören i tysktalande områden är Permakulturakademin, men också Permakultur Campus i Tyskland erbjuder denna kurs.
Internationellt följer efter designkursen i permakultur en 3-årig utbildning, i vilken man skapar 10 designprojekt som måste kontrolleras av redan ackrediterade designers. Sedan kan du få ditt "Diploma in Applies Permaculture Design".
För en utförlig översikt över vidareutbildning läs vår bloggartikel om Vidareutbildning till permakulturutformare och om Kursformaten. Här kan du få reda på allt om möjliga kursanordnare i Tyskland, Schweiz och Österrike, men också om prissättning.
Bokrekommendationer
• Permakulturdesign steg för steg. Författare: Aranya, Format: Pocket. 288 sidor, 19,95€*
• Permakultur. Utformningsprinciper för framtidens levnadssätt. Författare: David Holmgren, Format: Pocket. 415 sidor, 39,80€*
• Permaculture Design Companion: A Practical Workbook for Integrating People and Places. Författarinna: Jasmine Dale. Format: Pocket. 194 sidor, 27,50€*
• Permaculture Design Notes. Förlag: Permaculture Design, Format: Pocket. 208 sidor, 20,80€*
• The Basics of Permaculture Design. Författare: Ross Martin, Format: Pocket. 170 sidor, 21,03€*
De stjärnmarkerade länkarna (*) är provisionslänkar, också kallade affiliate-länkar och därmed reklam enligt lagen om telemedia. Om ni klickar på en sådan länk och köper eller beställer något på målsidan, får vi en förmedlingsprovision från respektive handlare eller online-butik. För er uppstår inga nackdelar vid köpet eller beträffande priset.
Våra bokrekommendationer hänvisar inte till Amazon, utan till Buch7.de. Det är en hållbar bokhandel som donerar 75 % av sin vinst till sociala ändamål. Med ditt köp gynnar du inte bara bloggen, utan också det gemensammas bästa!
Tags: Analys, Observation, Design, Utformning, Permakulturdesigner, Planering
Rene Franz
Sedan 2016 ägnar jag mig nästan dagligen åt permakultur. För mig är det en av de mest holistiska utformningsmetoderna i vår tid. Därför skriver jag här om många lösningar att utforma förändring, som permakulturen kan hjälpa oss med. För närvarande håller jag på att vidareutbilda mig till diplomerad permakulturdesigner på Permakulturakademin och till certifierad Holzer-praktiker på Krameterhof.
Ausgangstext - Deutsch https://info.hempage.de/mode-aus-hanf/downloads/hanfinfo/send/22-hanfinfo/43-hanf-info.html
Wer ist HempAge?
Die Firma Colour Connection, ursprünglich als fairer Händler tätig, fusionierte 1999 mit dem Unternehmen Hanfzeit zur HempAge AG. Ökologische Textilien fair herzustellen und zu vertreiben war die Grundlage aller unternehmerischen Tätigkeiten. Insbesondere sollte dabei dem in den letzten Jahrzehnten vernachlässigten Rohstoff Hanf wieder zu mehr Geltung verholfen werden. Ein langer Weg begann, angefangen mit handgewebten und pflanzengefärbten Hanfstoffen aus Thailand über die industrielle Herstellung in Rumänien bis hin zu hervorragenden Qualitäten, die wir aktuell mit unseren chinesischen Partnern erreichen. Unser Engagement beschränkt sich nicht nur auf die Entwicklung und den Vertrieb von Hanftextilien, sondern beinhaltet auch eine umfassende Forschungsarbeit im Bereich der Fasergewinnung und -weiterverarbeitung. Darüber hinaus arbeiten wir in europäischen Gremien daran mit, die Verbreitung von Hanf in anderen Bereichen wie Dämmmaterialien oder Faserverbundwerkstoffen voranzutreiben. 2011 hat die HempAge AG mit drei gleichgesinnten Partnern die Bast&Faser GmbH als Forschungs- u. Entwicklungsgesellschaft gegründet. Die Überwindung von technologischen Engpässen bei der Weiterverarbeitung von Hanf ist hier das unternehmerische Ziel. Dies beinhaltet nicht nur die Weiterentwicklung der textilen Nutzung der Hanffaser, sondern auch die der Hochleistungswerkstoffe für technische Anwendungen wie z.B. Faserverbundwerkstoffe
Heute sind Hanfstoffe in der Herstellung noch um ein Mehrfaches teurer als vergleichbares Material aus Baumwolle. Wir arbeiten daran, dass sich hoffentlich bald alle Menschen, Bekleidung aus Hanf leisten können. Um unsere Waren schon heute erschwinglich zu machen, setzen wir in unserer Kollektion bewusst auf einen zeitlosen Stil und verzichten auf kostenintensive Werbemaßnahmen. Im Vergleich zu großen Markenherstellern, bei denen die Werbekosten bis zu 40% des Umsatzes schlucken, sind es bei HempAge nur knappe 2%
Warum Hanf?
Hanf ist ein Rohstoff, der den Menschen über Jahrtausende gute Dienste geleistet hat. Erst nach dem 2. Weltkrieg wurde Hanf aufgrund der Interessen einzelner Wirtschaftsmagnaten als Teufelsdroge stigmatisiert. Dieses schlechte Image hält sich leider hartnäckig in der westlichen Welt und schreit nun förmlich nach einer vernunftbasierten Renaissance. Da sind zum einen die hervorragenden Eigenschaften der Hanfpflanze zu nennen. Sie laugt aufgrund ihrer Selbstverträglichkeit keine Böden aus und gedeiht schnell wachsend vom Polarkreis bis zum Äquator. Sie bindet in kürzester Zeit mehr CO² als die meisten anderen Nutzpflanzen und lockert als Tiefwurzler verdichtetes Erdreich wieder auf. Der Wasserbedarf von Hanf ist erheblich geringer als der von Baumwolle. Dadurch verbessert sich die Öko-Bilanz dieses textilen Rohstoffes bedeutend. Einzigartig ist seine Resistenz gegenüber Schädlingen. Durch die Vielfalt an besonderen Stoffen, den Cannabinoiden, ist die Pflanze für diese völlig unattraktiv und wird gerade deshalb um andere Felder als Schutz gegen Käfer und Co. gepflanzt. Neueste Forschungen haben ergeben, dass sich bedrohte Bienenbestände am schnellsten in Hanfanbaugebieten erholen, obwohl ihnen Hanf im Gegensatz zu Blütenpflanzen keinen Nektar bietet. Zum anderen sind die Fasern der Wunderpflanze Hanf die stabilsten Naturfasern. Autobauer nutzen diesen Umstand bereits in Faserverbundstoffen bei Innenverkleidungen und sogar bei Stoßfängern. Auch Levi Strauß machte die „Urjeans“ aus Hanfstoff, den er in ausreichender Menge auf Segelschiffen fand. Denn hier vertraute man auf Taue und Segel aus Hanffasern. Diese neigen selbst im nassen Zustand aufgrund ihrer antibakteriellen Eigenschaft nicht zum Vermodern. Darüber hinaus ist die Hanffaser in der Lage Feuchtigkeit schnell aufzunehmen und schnell wieder abzugeben.
So verwundert es kaum, dass auch Mode aus Hanf konkrete Vorteile mit sich bringt. Intensive Feuchtigkeits-Aufnahme und schnelle -Abgabe erzeugen ein kühlendes Tragegefühl, welches vor allem in heißen Sommern zum Tragen kommt. Dazu unterdrücken die Fasern durch ihre natürliche antibakterielle Wirkung die Entstehung von Gerüchen. Diesen Vorteil bieten, insofern man auf chemische Beschichtungen verzichtet, ausschließlich Hanftextilien. Und im Gegensatz zu den chemischen Nachahmern bleibt dem Hanftextil diese Eigenschaft dauerhaft erhalten. Eine mikroelektronische Ladung entsprechend der menschlichen Haut und ein bei vergleichbarer Stoffdichte höherer UV-Schutz sind in diesem Zusammenhang noch anzufügen.
Herstellung der Produkte
FASERGEWINNUNG Bis in die 2010er Jahre wurde Hanf in China auf sehr traditionelle Weise von Kleinbauern angebaut, geerntet und auch gleich weiterverarbeitet (geröstet und geschält). Diese tausendjährige Tradition kam zum Erliegen nachdem die Landwirtschaft reformiert und gefördert wurde. Heute gibt es moderne Erntemaschinen für jede Art von Feldfrüchten, für Hanf existieren solche jedoch nicht. Insbesondere für das Schälen der Pflanzen gibt es bis heute keinen adäquaten technischen Ersatz für die aufwendige Handarbeit. Dieser Umstand und das (sinnlose) Verbot der Wasserröste in den Hanfschwingen, welche den Umstieg in die industrielle Verarbeitung ermöglichen sollten, haben dazu geführt, dass die heutigen Faserqualitäten nicht mehr das Niveau erreichen, welches sie noch zu Zeiten der kleinbäuerlichen Handarbeit hatten. Heute wird angestrengt nach neuen Techniken und Verfahren gesucht, welche industrielle Effizienz mit hoher Qualität verbindet. Angebaut wird Hanf für die Faserproduktion vorrangig in der inneren Mongolei und der Provinz Heilongjiang, aber auch in allen anderen Landwirtschaftsregionen Chinas. Unser langjähriger Partner hat inzwischen seinen eigenen Anbau und Verarbeitung in der Provinz Shandong. Für die Gewinnung der Fasern werden neben zahlreichen Versuchsanlagen mit neuen Ansätzen vor allem klassische Schwingen eingesetzt – wie sie auch für Leinen verwendet werden. Die Anlagen kommen zum großen Teil aus Belgien. Die ebenfalls anfallenden Schäben (inneres Holz der Hanfpflanze) werden zum großen Teil zu hochwertiger Aktivkohle weiterverarbeitet.
FASERVEREDELUNG In der Spinnerei eingetroffen, werden die Faserbündel nun zu Elementar- und Fraktalfasern aufgespalten. Welche Technik dabei zum Einsatz kommt ist vor allem von der Qualität der gelieferten Fasern abhängig. Wassergeröstete Fasern oder sehr gut taugeröstete Fasern können schon mit einfachen mechanischen Verfahren gut vereinzelt und gekämmt werden – müssen dann allerdings nach dem Spinnen des Vorgarns „gebleicht“ werden. Dieses Bleichen entspricht der chemischen Degummierung, welche in einem anderen Verfahren am Beginn des Prozesses liegt. Bei der Degummierung wird durch das Kochen der Fasern in Natronlauge der „Kleber“ (Pektine, Lignin) welcher die Fasern verbindet herausgelöst. Eine biologische Kläranlage sorgt dafür, dass die Umwelt dabei nicht belastet wird. Der dabei entstehende Klärschlamm ist ein klassischer Dünger für die Landwirtschaft. Danach werden die Fasern gewaschen, getrocknet und durch mechanische Bearbeitung weiter vereinzelt und gereinigt.
In mehreren Stufen des Kämmens lassen sich die Fasern nach Länge und Qualität separieren. Aus den sogenannten Langfasern wird das 100-prozentige feine Hanfgarn gesponnen. Die kürzeren Fasern werden wie Baumwolle weiterverarbeitet und finden vor allem in Mischungen mit anderen Natur- und Kunstfasern Verwendung. Besonders in den USA sind hierbei die Mischungen mit recyceltem Polyester beliebt. Bei HempAge verzichten wir allerdings gänzlich auf solche Mischungen mit Kunstfasern, weil diese wie inzwischen allgemein bekannt – ob nun recycelt oder nicht – die Meere und Böden und somit unsere gesamte Nahrungskette mit Mikrofasern belasten. WEITERVERARBEITUNG In unserem Partnerbetrieb in der Provinz Shanxi findet nicht nur die Faserveredelung statt. Hier werden auch die Fasern zu Garn versponnen und anschließend zu gewebten Stoffen weiterverarbeitet. Die Fabrik arbeitet in einigen Bereichen rund um die Uhr im Schichtbetrieb. Die Tagesschicht hat nach vier, die Früh- und Spätschicht nach drei Arbeitstagen einen freien Tag. An Arbeitsplätzen mit besonders hohen Anforderungen an die Konzentration – wie in der manuellen Faserkontrolle – sind die Arbeitszeiten nochmals verkürzt. Abgesehen davon stehen den Mitarbeitern Wohnungen, ein betreuter Kindergarten, eine Schule und ein Krankenhaus zur Verfügung. Auch diesen Betrieb hat die FWF in unserem Auftrag auditiert. Das gewebte Material wird bis zur Konfektion in der Provinz Shangdong weiterverarbeitet. Im gleichen Betrieb entstehen auch unsere gestrickten Stoffe – vom feinen Jersey bis zum dicken Fleece und Sweatware. Unsere Flachstrick-Modelle werden in einem Betrieb nahe der chinesischen „Kulturhauptstadt“ Suzhou produziert. Entlang der gesamten Produktionskette sind unsere Partnerbetriebe nach GOTS, Textile Exchange und z.T. weiteren ökologischen Standards zertifiziert. Die Konfektionsbetriebe werden regelmäßig durch die FairWearFoundation auditiert. Eine Ausnahme stellt einzig noch eine weitere Faseraufbereitung dar, in der unsere Schnittreste etc. in neu verspinnbare Fasern recycelt werden. Die Mengen die wir dort recyceln lassen sind insgesamt noch zu gering um damit eine komplette Zertifizierung des ansonsten noch konventionellen Betriebes zu finanzieren.
Ökologie
Unsere Partner in China sind mittlerweile nach dem „Global Organic Textile Standard“ (GOTS) zertifiziert. Dabei hat sich die Spinnerei eigenständig zertifizieren lassen, die restliche Produktionskette wurde von unserem strategischen Partner in China übernommen. Was die Rohstoff-Zertifizierung betrifft, verarbeiten wir seit geraumer Zeit in unseren Textilien ausschließlich zertifizierte Biobaumwolle, die übrigen Zutaten wie Reißverschlüsse etc. sind ebenfalls mindestens nach Öko-Tex 100 zertifiziert. Dennoch wird es bei HempAge eine Produktzertifizierung nach dem GOTS kurzfristig nicht geben. Das hat vor allem einen Grund: Das letzte noch unzertifizierte Glied bleibt der Rohstoff Hanf. Abgesehen vom enormen finanziellen Aufwand, winzige Terrassen (kleinbäuerliche Wirtschaft) zertifizieren zu lassen, ist es schwer die Notwendigkeit dafür zu begründen, da Hanf keine Pestizide und andere belastende Stoffe benötigt. Kein Bauer treibt finanzielle Aufwände für etwas, das er für einen guten Ernteertrag nicht braucht. Auch den Hanf, der sich zur Schädlingsabwehr mit anderen Feldfrüchten ein Feld teilt, könnten wir unter diesen Voraussetzungen nicht zur textilen Fasergewinnung verwenden. Mittlerweile wäre es uns zwar zu einem geringen Teil möglich, zertifizierten Hanf einzusetzen, allerdings halten wir diese Maßnahme für ökologisch und sozial bedenklich. Zum einen würden wir damit die Kleinbauern, die uns auch in den Jahren geringen Hanfanbaus mit Rohstoff versorgt haben, um Ihre Absatzchancen bringen. Zum anderen kann der Anbau und die Verarbeitung auf den großen, zertifizieren Anbauflächen im Norden Chinas nicht generell als ökologischer betrachtet werden als bei den Hanfbauern in direkter Umgebung zu unserer Spinnerei.
Heute arbeitet HempAge mit diesen und weiteren Argumenten daran die Vorschriften für die GOTS-Zertifizierung zu Gunsten von Hanf zu ändern und gleichzeitig schärfere Echtheitskontrollen innerhalb des GOTS durchzusetzen. Denn Hanf ist noch immer die zweitmeist gefälschte Naturfaser weltweit, nach Kaschmir. Wir hoffen, dass zunächst Sie als unser Kunde und mittelfristig auch die Entscheidungsgremien zu dem Schluss kommen, dass dies nachvollziehbar und unterstützenswert ist. Das steigende Aufkommen von Betrügereien mit kbA-Zertifikaten ist ein Punkt, dem wir bereits präventiv entgegenwirken. In diesem Zusammenhang haben wir uns für eine organic content standard blended (OCS blended) Produktzertifizierung entschieden. Diese gewährleistet die Verfolgung der Baumwolle kbA vom Feld bis zum textilen Einsatz.
Soziale Verantwortung
2008 wurde das erste Audit durch die FairWear-Foundation bei unserem chinesischen Partner durchgeführt. Kurz nach dem zweiten Audit (Verifizierungsaudit & zusätzliches Workerstraining) war HempAge von der Ernsthaftigkeit und Professionalität der FWF so überzeugt, dass wir 2009 Mitglied wurden. Mittlerweile halten wir die FWF für die ernst zu nehmende Instanz, wenn es um sozialverträgliche Textilherstellung geht. Dies ist nicht nur unsere Meinung; die Mitgliederzahl steigt stetig und stark. Was die FWF dabei von vielen anderen Siegeln und Vereinigungen unterscheidet, ist der „MultiStakeholder-Ansatz“, der auch bei der Überprüfung der Betriebe gelebt wird. So werden Audits grundsätzlich zusammen mit örtlichen NGOs (Nichtregierungsorganisation) durchgeführt, welche sich der Sache selbst verpflichtet sehen und nicht nur durch freiberufliche Prüfer, die vom zu prüfenden Unternehmen direkt beauftragt und bezahlt werden. Wir wünschen uns, dass dieses erfolgreiche Beispiel in Zukunft auch von ökologischen Zertifizierern und NGOs übernommen wird. Nur so kann nach unserer Meinung sichergestellt werden, dass aus dem Milliardengeschäft Zertifizierung ein wirklich vertauenswürdiges System für die Verbraucher entsteht. Da wir uns in den vergangenen Jahren darum bemüht haben alle Lieferanten möglichst proaktiv auditieren zu lassen, kann HempAge von sich behaupten nahezu komplett von der FWF über - wacht worden zu sein. So freut es uns besonders, dass wir aufgrund dieser Entwicklung als einer der ersten Mitglieder das FWF-Logo zu Kommunikationszwecken verwenden durften. Inzwischen ist dies durch ein Bewertungssystem ersetzt worden und wir sind stolz darauf seit vielen Jahren den sogenannten „Leader-Status“ zu haben, die höchste Bewertungsstufe, die man als FWFMitglied erreichen kann. Die Ergebnisse der Überprüfungen werden im Brand Performance Check jährlich protokolliert und von der FWF auf deren Homepage veröffentlicht. So wird eine Transparenz geschaffen, die jedem ermöglicht sich über den aktuellen Stand von HempAge in Sachen sozialer Verantwortung ein Bild zu machen.
Übersetzung - Schwedisch Vad är HempAge?
HempAge AG uppstod då Firman Colour Connection som ursprungligen var ett certifierat Fairtrade-företag 1999 gick ihop med företaget Hanfzeit. Det som genomsyrar hela företaget är att tillverka och sälja ekologiska textilier rättvist enligt Fairtrade. Framför allt behöver råmaterialet hampa hjälpas fram till ett högre anseende, eftersom det varit försummat de senaste årtiondena.
En lång väg påbörjades från handvävda och växtfärgade hamptyger från Thailand, över industriell tillverkning i Rumänien och till de framstående kvaliteter som vi nu uppnår med våra kinesiska partners.
Vårt engagemang stannar inte vid utveckling och försäljning av hamptextilier, utan omfattar också mycket forskning inom området att utvinna och bereda hampfibrer. Vi arbetar också i europeiska styrelser med att utöka hampans användning till andra områden som isolering och fiberkompositer.
HempAge och tre likasinnade partner grundade 2011 forsknings- och utvecklingsbolaget Bast & Faser GmbH. Här är målet för verksamheten att övervinna svårigheterna med att vidarebearbeta hampan. Det handlar inte bara om att vidareutveckla den textila användningen av hampfibern, utan också tekniska användningsområden, som t.ex. fiberkompositer, som det högpresterande materialet kan användas till.
“Idag är hamptyg fortfarande flera gånger dyrare att tillverka än jämförbara material av bomull. Vi arbetar på att snart alla människor förhoppningsvis ska kunna ha råd med kläder av hampa. För att överhuvudtaget kunna tillverka våra varor redan nu, lägger vi medvetet an på tidlös stil i vår kollektion och avstår från kostsam reklam. I jämförelse med stora märkesproducenter, vilkas reklamkostnader slukar upp till 40% av omsättningen, är HempAges reklamkostnader bara knappt 2%.”
“Hampskörd i Inre Mongoliet”
Varför hampa?
Hampa är en råvara som har tjänat människan väl i årtusenden. Det var först efter andra världskriget som hampa stämplades som djävulsdrog på grund av några företagsmagnaters egenintressen. Den dåliga imagen håller tyvärr hårdnackat i sig i västvärlden och skriker nu formligen efter en renässans och att man återgår till att tänka förnuftigt.
För det första kan man nämna vilka utomordentliga egenskaper hampan har. På grund av sin självtolerans utarmar plantan inte jorden och både gror och växer snabbt från polcirkeln till ekvatorn. Den binder på kort tid mer koldioxid än de flesta andra nyttoväxter och luckrar upp packade jordar igen med sina djupa rötter. Hampans behov av vatten är avsevärt mindre än bomullens. På grund av det ökar den ekologiska balansen, det vill säga miljöprestandan, hos detta textila råmaterial betydligt. Hampa har en unik motståndskraft mot skadedjur. Genom att plantan innehåller mycket särskilda ämnen, cannabinoider, undviker skadedjur växten och den planteras därför runt fält som skydd mot skalbaggar och andra skadedjur. Nyaste forskningsrön visar att hotade bibestånd hämtar sig snabbast i områden där man odlar hampa, fast hampan, till skillnad från blommande växter, inte förser dem med nektar.
För det andra är fibrer från mirakelplantan hampa den starkaste naturfiber som finns. Det faktumet utnyttjas redan av bilbyggare till fiberkompositmaterial i inredning och till och med till stötfångare.
Levi Strauß gjorde ”urjeansen” av hamptyg, som han hittade i stora mängder på segelfartyg. För här förlitade man sig på tåg och segel av hampfibrer. Tack vare sina antibakteriella egenskaper ruttnar de inte ens i vått tillstånd. Dessutom kan hampfibrer både ta upp och avge fukt snabbt.
“Mode i hampa har också klara fördelar, vilket knappast är förvånande. Hampa har en hög fuktupptagningsförmåga och avger fukt – torkar – fort igen. Det ger en svalkande känsla som gör det särskilt skönt att ha på sig hampa varma sommardagar. Dessutom är fibrerna naturligt antibakteriella och det hindrar att det uppstår dålig lukt. Det är bara textilier av hampa som har den här fördelen, om man inte använder sig av kemiska beläggningar. Och i motsats till de kemiska imitationerna så behåller textilier av hampa de egenskaperna även över tid. Det bör också tilläggas att hampan har en mikroelektronisk laddning motsvarande den mänskliga huden (vilket motverkar statisk elektricitet) och ett högre UV-skydd räknat på jämförbar tygtäthet.”
Produkttillverkning
Fiberutvinning
Till in på 2010-talet odlades och skördades hampa på ett mycket traditionellt sätt av småbönder i Kina. Man bearbetade den också (rötade och avskiljde fibrerna, så kallad skäktning). Denna tusenåriga tradition slogs ut efter det att jordbruket reformerades och blev moderniserat.
Idag finns det moderna maskiner för alla arter av åkergrödor, men inte för hampa. Fortfarande saknas lämplig teknisk utrustning, särskilt för momentet att avskilja fibrerna från resten av plantan. Det är kostsamt att göra det för hand. Det faktumet och det (meningslösa)
“hampskott”
“efter skörden”
“Degummerade – kemiskt avskiljda – hampfibrer “
“Av kammade fibrer görs ett fiberband”
förbudet mot att vattenröta i avskiljningsprocessen, vilket skulle möjliggöra övergång till industriell bearbetning, har fört med sig att dagens fiberkvalitet inte längre når den kvalitet som fanns vid tiden då småbonden arbetade för hand. Idag söks ivrigt efter ny teknik och sätt att göra som kan kombinera industriell effektivitet med hög kvalitet.
För utvinning av fibrer används framför allt klassisk skäktning – så som man även gör med lin – jämsides med talrika experimentanläggningar. Anläggningarna kommer till största delen från Belgien. Skävor, som också blottläggs (det inre vedmaterialet i hamp-plantan), bearbetas till stor del till högvärdigt aktivt kol.
FIBERFÖRÄDLING
När fiberbuntarna kommit till spinneriet, delas fibrerna upp i tågor och blånor, det vill säga långa fibrer och sämre kortare fiberbitar. Vilken teknik man använder till det beror framför allt på kvaliteten hos de fibrer man fått in. Vattenrötade fibrer eller mycket bra fältrötade fibrer kan delas isär och kammas mekaniskt med ganska enkla medel, men måste då ”blekas” efter att man spunnit förgarn av fibrerna. Den blekningen motsvarar den kemiska rötningen som görs i början av processen när man gör på det sättet. När man avskiljer fibrer kemiskt löser man upp det ”klister” (pektin och lignin) som håller fibrerna upp genom att koka fibrerna i natronlut. Ett biologiskt reningsverk sörjer för att miljön inte skadas av processen. Det slam som bildas är ett klassiskt gödningsämne för jordbruket.
Efter det tvättas och torkas fibrerna och bearbetas ytterligare mekaniskt för att delas isär och renas.
“Rundstickningsmaskiner för hampjersey”
“Vävstolar för hampvävar”
Man kammar fibrerna i flera steg och delar in dem efter längd och kvalitet. Det 100-procentigt fina hampgarnet spinns av de så kallade långfibrerna. De kortare fibrerna vidarebearbetas som bomull (cottonisering) och används framför allt i blandningar med andra natur- och syntetfibrer. Särskilt i USA är blandningar med återvunnen polyester populära. Men hos HempAge avstår vi helt och hållet sådana blandningar med syntetfibrer, för att antingen de är återvunna eller inte, så förorenar de våra hav och jordar och därmed hela vår näringskedja med mikroplast, vilket har blivit allmänt känt med tiden.
FORTSATT BEARBETNING
Det är inte bara fiberförädling som sker hos vårt partnerföretag i provinsen Shanxi. Det är också här fibrerna blir spunna till garn och därefter vävs till tyger. Inom vissa områden i fabriken arbetar man dygnet runt i skift. De som arbetar dagskift har en ledig dag efter fyra dagar och de som arbetar tidiga eller sena skift efter tre arbetsdagar. På arbetsstationer med krav på särskilt hög koncentration – som den manuella fiberkontrollen – är arbetstiderna ännu kortare. Dessutom har de anställda tillgång till lägenheter, barnpassning, en skola och ett sjukhus. Fair Wear Foundation (FWF) genomförde på vår begäran en revision av det företaget också.
Det vävda tyget sys upp till kläder i provinsen Shandong. I samma företag tillverkas också våra stickade tyger – från tunn jersey till grov fleece och sweatshirtkvalitet. Våra modeller i slätstickning produceras av ett företag som ligger nära den kinesiska ”kulturhuvudstaden” Suzhou. Våra partnerföretag längs hela produktionskedjan är certifierade med Global Organic Standard (GOTS), Textile Exchange och delvis av ytterligare ekologiska standarder. Konfektionsföretagen kontrolleras regelbundet av FWF. Det enda undantaget är ytterligare en anläggning för fiberupparbetning där vårt tygspill etcetera återvinns till nya spinnbara fibrer. Mängderna som vi återanvänder där är för små för att finansiera en komplett certifiering för företaget, som annars ännu bedrivs på konventionellt sätt.
“Slutkontroll av den färdiga väven”
Ekologi
Vår partner i Kina är numera certifierad enligt GOTS. Spinneriet certifierades oberoende, och resten av produktionskedjan togs över av vår strategiska partner i Kina. Vad beträffar certifiering av råmaterial, arbetar vi sedan en tid tillbaka bara med certifierad ekobomull i våra textilier. De andra tillbehören, så som dragkedjor etcetera är också certifierade, minst enligt Öko-Tex 100. Trots det kommer det inte att bli någon certifiering enligt GOTS för HempAge inom den närmsta framtiden. Det beror framför allt på en sak: Den sista ännu inte certifierade länken är själva råmaterialet hampa. Bortsett från de enorma kostnaderna att certifiera pyttesmå terrasseringar (småskaligt jordbruk) är det svårt att motivera varför man ska behöva göra det, eftersom hampa inte har något behov av några bekämpningsmedel eller andra skadliga ämnen. Ingen jordbrukare lägger pengar på något som han inte behöver för att få en god skörd. Inte ens den hampa som delar fält med andra grödor för att avvärja skadeangrepp skulle vi kunna använda till att utvinna textila fibrer med de regler som gäller nu. Under tiden skulle vi visserligen kunna använda certifierad hampa till en liten del, men vi tycker att det är ekologiskt och socialt tvivelaktigt att göra så. För det första skulle vi beröva småjordbrukarna deras möjlighet till försäljning och de har försörjt oss med råmaterial under alla år med låg grad av hampodling. För det andra kan inte odling och bearbetning i de stora och certifierade odlingarna i norra Kina betraktas som mer ekologisk än den hos hampodlarna i området runt vårt spinneri.
“Typisk terrassodling i provinsen Shanxi”
“HempAge arbetar för att ändra reglerna för GOTS-certifiering till fördel för hampan med det och andra argument och samtidigt för att skärpa äkthetskontrollerna inom GOTS. För hampa är fortfarande den näst mest förfalskade naturfibern i världen, efter kashmir. Vi hoppas att först och främst du som vår kund och på medellång sikt även att de beslutsfattande organen kommer fram till att det är förståeligt och värt att stödja.
Vi arbetar för att motverka att bedrägerierna med kbA-certifikat (Certifikat från tyska motortransportmyndigheten) ökar. Därför har vi valt att certifiera oss med produktcertifieringen Organic Content Standard blended (OCS blended). Det möjliggör att kunna följa bomullens kbA från fält till textil.”
Socialt ansvar
2008 genomfördes FWF:s första revision hos vår kinesiska partner. Kort efter den andra revisionen (verifieringsrevision och kompletterande utbildning för de anställda) var HempAge så övertygade om FWFs trovärdighet och professionalitet att vi blev medlem 2009. Vi anser att FWF är den instans som man kan ta på allvar när det gäller socialt ansvarsfull textilproduktion. Det är inte bara vår åsikt för medlemsantalet stiger stadigt och starkt. Det som skiljer FWF från andra märken och föreningar är ”multistakeholder-ansatsen” som också tillämpas vid revision av företagen. I princip genomförs revisionerna tillsammans med lokala icke-statliga organisationer (NGO:er) som själva är engagerade i frågan och inte bara av frilansrevisorer som anlitas och betalas direkt av det företag som ska revideras. Vi önskar att också ekologiska certifierare och NGO:er ska ta efter deras goda exempel i framtiden. Enligt vår mening är det bara så som man kan säkerställa att det blir ett trovärdigt system för användarna i certifieringens miljardindustri.
Eftersom vi har bemödat oss om att arbeta proaktivt under de gångna åren och låtit alla leverantörer genomgå revisioner, kan HempAge nu hävda att vi är nära nog helt och hållet övervakade av FWF. Det glädjer oss särskilt att vi på grund av det är en av de första medlemmarna som får använda FWF:s logga i kommunikationssyfte. Med tiden har den ersatts av ett betygssystem och vi är stolta över att sedan flera år ha så kallade ”Leader status”, den högsta nivån som man kan nå som FWF-medlem.
Resultaten av utvärderingarna redovisas i Brand Performance Check årligen och FWF publicerar dem på sin webbsida. På så sätt blir det tydligt så alla kan se hur HempAge agerar när det gäller socialt ansvar.
“Vårt partnerföretag i Shandong: Här skapas de färdiga plaggen”
Rekommendationer
YOUTUBE
Aktuell kollektion på catwalken och information om hampa i Youtube-kanalen HEMPAGE AG DEN SANNA KOSTNADEN
Dokumentation av det sanna priset för kläder. UNTOLD CREATIVE, LLC.
HAMPA
Återupptäckten av nyttoplantan Cannabis Marihuana
HERER, BRÖCKERS - NACHTSCHATTEN VERLAG HAMPABOKEN
Hampans potential i den
ekologiska krisen
MAREN KRINGS
FLERA TIPS
Här finns alla våra länkar och rekommendationer till webbsidor,
böcker och filmer:
info.hempage.de/links
Ich, als schwedische Muttersprachlerin, begann 2023 mit Übersetzungen, nachdem ich eine Übersetzungsausbildung an der Translation Academy in Oslo (2023) und an der Linné-Universität in Växjö (2024 – ein einjähriges Masterprogramm in Übersetzung) abgeschlossen hatte. Nach 25 Jahren als Lehrerin für Deutsch und Unternehmerin im Bereich Textildesign wollte ich meine berufliche Laufbahn weiterentwickeln.
Ich habe ein großes Interesse an natürlichen Materialien, nachhaltigem Leben und innovativer, umweltbewusster Architektur und Renovierung. In meiner Freizeit tauche ich gerne in Bücher ein und lasse mich von Geschichten fesseln, die auf dem Bildschirm zum Leben erweckt werden.
Mein Übersetzungsfokus liegt auf allgemeinen Themenbereichen sowie der umweltbewussten Slow-Living-Nische. Dazu gehören Themen wie Permakultur, Gartenarbeit, Textilhandwerk sowie ressourcenschonende und umweltfreundliche Hausrenovierung und -bau.
Ich biete Fachwissen im Umgang mit der schwedischen Sprache an, das von akademisch und formal bis hin zu literarisch und informell reicht. Durch den Einsatz von CAT-Tools gewährleiste ich Genauigkeit und Konsistenz und helfe meinen Kunden, ein schwedisches Publikum zu erreichen und zu nachhaltigem Wachstum beizutragen.
Beispiele für Aufträge:
HempAge AG – Übersetzung von Informations- und Marketingtexten von der Website über den Weg des Hanfs vom Feld bis zu fertigen ökologischen Kleidungsstücken.
Simone Kreutzer Wesslund, IG Passivhus.se – Korrekturlesen eines Romans, einschließlich Anpassung der Sprache und des Ausdrucks an schwedische Leser.
Schlüsselwörter: German to Swedish translation, German to Swedish translator, Deutsch Schwedisch Übersetzung, deutsch Schwedisch Übersetzer, sustainable building and renovation, Nachhaltigkeit, nachhaltig bauen und renovieren, organic living, ökologisch leben, Art. See more.German to Swedish translation, German to Swedish translator, Deutsch Schwedisch Übersetzung, deutsch Schwedisch Übersetzer, sustainable building and renovation, Nachhaltigkeit, nachhaltig bauen und renovieren, organic living, ökologisch leben, Art, Kunst, Craft, folklore, permaculture, Perrmakultur, gardening, Garten, eco-conscious Slow Living niche.. See less.